Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om norra Asiens geografi, penna uppfattning grundar sig ännu
hufvud-sakligast på de upplysningar Herodotus insamlat, på erfarenheten från
Alexander den stores krigståg, på Plinii Historia naturalis och
Ptole-mæi geografi samt från Plan Carpins, Rubruquis och Marco Polos
reseskildringar. Hela den ofantliga, öster om Ural, mellan Högasiens
öknar och Ishafvet liggande landsträcka, som vi nu beteckna med
namnet Sibirien, bildar på Fra Mauros karta endast en obetydlig kil,
upptagande det lediga rummet mellan »Permia» och »Chataio». Man
möter visserligen här några namn, t. ex. Sibir, vittnande om att
redan då underrättelser från dessa aflägsna länder framträngt till
Yest-Europa,* 1 men sjelfva land konturerna i norra och nordvestra delarna af
Asien hafva ej den ringaste likhet med verkligheten, hvilket i ännu
högre gnid är förhållandet med äldre likartade kartor. Öfver hufvud
tyckes endast en lédande tanke hafva gjort sig gällande vid dessa
hjulkartors uppritande, nämligen den, att jordens rund skulle beqvämt
och med qvarlemnande af något utrymme för oceanens strömmar,
rymmas inom den för kartan bestämda kretsen. Kretsen borde tillika
något så när fyllas, hvarför t. ex. Afrikas syd östra del ofta blef
utdragen till en lång halfö, hvars bestämmelse tydligen endast var att
fylla södra delen af Indiska oceanen, i fall denna halfö ej utsträcktes
så långt, att den i öster sammanhängde med Asien och efter Ptolemæi
föredöme förvandlade Indiska oceanen till ett inhaf likt Medelhafvet.
Eller ock tecknades Afrika såsom en med Medelhafvet parallel halfö,
som i eqvatorialtrakterna slutar mot ett bredt, för hetta opasserbart
sund, hvilket skiljer den kända verlden från »Terra Australis ineognita».
Bland varianter af dessa verldskartor må nämnas kartor, som
gåfvo åt den bebodda delen af jorden en oval eller qvadratisk form.
I tryck offentliggjordes kartor af detta slag, såvidt mig är bekant,
första gången i en upplaga af Macrobius, Salurnaliorum Ltbri, Brixae
1483, och i Escuidi Summa Anglicana, Venetiis 1489. Kartorna i
dessa arbeten utgöras af obetydliga, groft tillskurna utkast, men jag
anser mig dock böra nämna dem här, emedan de äro de-första för
mig bekanta tryckta kartor, på hvilka Asiens nordkust finnes, om ock
endast skematiskt, utritad. Strängt taget är för öfrigt detta redan
förhållandet med vcrldskartan i Rudimentum Novitiorum, tryckt i Lybeck
1475, om man nämligen vill med namnet karta beteckna detta
otympliga träsnitt.
Jemte dessa mindre lyckade försök att ge oss en geografisk bild
_
1 Namnet »Sibir> betecknade till en början endast landet kring nedre Ob, men
utsträckte«, sedan Rysslands herskare (Ar 1663, enligt Fischer) upptagit det i
sin titel, till hela den af ryssarna intill slutet af 18:de seklet eröfrade delen af
Asien. Det förekommer under formen Ziebir redan hos Rubruquis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
