Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och mnu får ännu i dag höra zuluer med hänförelse och beundran
skildra hans hjeltedater. Så berättade för mig en engelsk embetsman,
i Natal, att han för flere år sedan samtalat med en af Tyakas gamle
höfdingar, hvarvid denne yttrade om sin forne herskare: »Han var en
underlig man, ja ett vilddjur, men vi zuluer älskade honom det
oak-tadt. Aldrig lemnade han tapperheten obelönad eller fegheten ostraffad.»
Nästan alla zulukonungar hafva fallit offer för förrädiska
stämp-lingar, anstiftade af deras egna bröder. Detta var ock fallet med\
zulurikets grundläggare, ty då Tyaka befann sig på höjden af sin
makt, mördades han af sin broder Dingane, som ock lyckades rycka
till sig väldet öfver den mäktiga militärstaten. Denne, som
visserligen icke egde Tyakas personliga mod och herskareförmåga, var dock
hans like i grymhet och blodtörst, hvarför också hans regering var
en fortsättning af det skräckvälde, som Tyaka satt i scen. En zulu,
som någon tid varit Dinganes tjenare och sedan kom att vistas vid
en missionsstation, skildrade lifvet vid kungakroalen sålunda: »På
hans gård går det förskräckligt till; dagligen mördas der. Konungen
lyfter blott sin högra hands pekfinger i vädret, det är ett tecken för
de kringstående konungatjenarna till att dräpa den anklagade. Strax
gripa de honom inför allas ögon, och anting%n sticka de honom ihjel,
eller nedslå de honom med klubbor, eller kullkastas han, och en
spetsig käpp indrifves genom underlifvet, tills den kommer ut genom
munnen. Ja, sådant får man bevittna hvarje dag ”på den stora
gården", och ingen sörjer deröfver, utan folket ler deråt.»
Den betydelsefullaste tilldragelsen under Dinganes regeringstid
var de holländska böndernas invandring från Kapkolonien i Natal år
1837. Detta var dock icke första gången, som hvite män satte sin
fot på zulukaffrernas mark. Redan år 1497 på sjelfva
juldagsmorgonen hade den portugisiske upptäcktsresanden Vasco da Gama kastat
ankar i den hamn, der staden Durban nu ligger, och i följd deraf
att detta skedde på juldagen, benämnde han hamnen Port Natal
(födelsehamnen). Nära 3 */2 århundraden förflöto dock, innan
europeiska kolonister gjorde sig bofasta i detta land. Början till en dylik
kolonisation gjordes visserligen redan, under Tyakas senaste
regeringsår, men uppslaget till grundläggningen af den nuvarande
Natalkolo-nien gafs egentligen föret genom de holländska böndernas eller de s.
kallade boernas nyssnämnda invandring år 1837. Dessa boers, hvilkas
förfäder år 1652 anlade Kapkolonien, hvilken sedermera af
engelsmännen eröfrades år 1806, detta kraftiga, sega och frihetsälskande folk har
aldrig kunnat trifvas under det engelska väldet. Orsaken till att 200
hoerfamiljer nu uti det af Tyakas och Dinganes vilda härar ödelagda
Natal sökte sig ett nytt hem utanför de hatade engelsmännens grän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
