Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
for zuluemas klubbor och spjut, och icke en enda lyckades undkomma
och bringa det ödesdigra budskapet till fränderna, som qvarlemnats i
Natal.
Efter denna afskyvärda blodsutgjutelse försummade icke Dingane
att röka begagna sig af sin seger; han sände genast sin 12,000 man
starka här öfver Tugela for att öfverrumpla och nedhugga äfven de
män, qvinnor och barn, hvilka i Natal sorglöst inväntade sina
representanters återkomst från kungakraalen. Föga fattades, att äfven
denna mordiska plan hade lyckats.1 Tidigt en söndagsmorgon, solen
hade ännu icke gått upp, kastade sig 12,000 vildar under blodtörstiga
stridsrop öfver de intet anande boerfamiljerna, som ännu lågo i stilla sömn.
I sin förtviflan gjorde bönderna under af tapperhet, och efter en
mördande strid måste zuluerna vika och draga sig tillbaka. Detta skedde
dock först sedan 600 män, qvinnor och barn fallit i de hvitas läger,
hvaraf denna valplats, som varit vittne till så mycken sorg och gråt,
ännu i dag benämnes Weenen (= gråt). Det är i högsta grad
förvånansvärd!, att de numeriskt så underlägsna bönderna kunde blifva
herrar på slagfältet och att Dingane måste fly. Denna seger, som de
sålunda, tack vare de reffladé bössorna och två små kanoner,
tillkämpade sig, var i sanning lysande, men den var också dyrköpt. Med
minnet fästadt på densamma kan man icke förvåna sig öfver, att
boerna, som kort efter denna framgång genom engelsmännens
maktspråk gingo förlustiga hvad de så dyrt förvärfvat, ännu i dag med
harm protestera mot den engelska regeringens ingrepp, i det de
förklara: »Vi hafva köpt Natal med vårt blod*.
Efter segern vid Weenen erhöllo bönderna snart understöd från
Kapkolonien, så * att de kände sig nog starka att ånyo upptaga
striden med zuluérna. Under ledning af Prætorius ryckte de 1838 in i
sjelfva Zululandet, besegrade Dinganes trupper, brände hans
kunga-kraal och tvungo honom att begära fred mot ett formligt afträdande
till boerna af hela den nuvarande Natalkolonien. Här upprättades
nu en sjelfständig republik, som styrdes af ett folkråd. Boerna
an-lade hufvudstaden Pietermaritzburg och trädde i underhandlingar med
den brittiske guvernören i Kapkolonien, i förhoppning att vinna den
engelska regeringens erkännande såsom en oberoende boerstat.
Guvernören betraktade emellertid de holländska bönderna, hvilka utvandrat
från den brittiska väldet tillhöriga Kapkolonien, såsom engelska
undersåtar och Natal ‘på grund deraf såsom den engelska kronans egen-
___________ -V’1
1 Zuluerna marschera sedvanligeu om natten i fullt spr&ng och taga alltid raka
vägen utan att bekymra sig om berg och floder. Om dagen ligga de dolda i det
höga gräset och hvila. Sålunda kunna de öfverrumpla fienden, innan denne har en
aning om deras annalkande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
