- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
197

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

deras inre ställning. En genomsyrning har börjat, sond steg för steg
upplöser deras gamla förhållanden, deras hedniska åskådningar, seder
och bruk.

Vid bedömande af båntufolkens nationalkarakter bör man
dessutom taga hänsyn till den omständigheten, att dessa folk i Syd- och
Centralafrika aldrig nödgats underkasta sig någon nämnvärd lekamlig
ansträngning, då det har gält att tillfredsställa lifvets behof.
Kulturfolkens hårda kamp för tillvaron är alldeles obekant för dessa vilda
naturfolk, och detta beror icke minst derpå, att deras behof äro så
ytterst små. Kläder använda de alls icke, utan gå i det närmaste
alldeles nakna.1 Inga byggnader uppföra de åt sig, utan lefvn i mycket
primitiva gräshyddor, der de om nättema ligga på de enklaste
gräsmattor och använda små träpallar till hufvudgärd. Hvad deras
näringsmedel angår, förvärfvas äfven dessa utan någon »nämnvärd
ansträngning. Den bördiga jorden lemnar nämligen rik afkastning i majs,
kafferkorn (ett slags hirs) och pumpor, och zuluernas boskapshjordar
finna riklig näring på de vidsträckta betesmarkerna. Då kaffrernas
behof sålunda å ena sidan äro så fåtaliga samt å andra sidan så lätt
tillgodosedda, hafva de intet, som tviugar dem att arbeta, och hvem
kan under sådana förhållanden förvåna sig öfver, att de föra ett
sysslolöst, makligt och sorgfritt lif.

Men på majsfälten skall ju dock plöjas, sås och skördas, och
måste icke detta medföra någon kraftansträngning? Jo, obestridligen,
men allt dylikt arbete utföres af qvinnan, icke af mannen.
Zuluens sträfvan är derför att förvärfva sig så många hustrur, som han
har råd att köpa. I samma mån han deri lyckas, desto rikare anses
han vara och desto mera aktad och upphöjd blir han bland sitt folk.
Också finnas höfdingar, hvilkas hustrur räknas i trettio- och fyrtiotal.
För hvarje hustru erlägger han till brudens fader den faststälda
köpesumman af 10 kor, men sedan betraktas qvinnan också som hans
egendom och får arbeta för mannens och familjens underhåll. I denna
omständighet bör man skåda en förklaringsgrund till det onaturliga
förhållande, att det för qvinnan förnedrande månggiftet just i qvinnan
sjelf eger sin kraftigaste försvarare. I samma mån hustrurnas antal
växer, förminskas det arbete, som faller på hvarje enskild hustrus lott.

Medan nu qvinnan med hackan bereder jorden, medan hon sår
och skördar, tillbringar manuen sin dag i de illa beryktade öllagen,
der han i en gräshydda samlas med sina grannar kring ölkärlen för
att från morgon till qväll fördrifva tiden under cyniska samtal. Detta

1 Anmärkas bör, att zulukaffrerna under de si naste åren småningom begynt att
bära europeiska klädespersedlar, och Natalkolouiens lagar förbjuda dem att gå nakna
på städernas gator.

J’«#r (S87.

15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free