Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enligt denna mening gå miste, i fall man antog Réaumurs eller Celsii
termometrar. Ingen engelsman faller det deremot in att klagande
höja sin röst mot räkningen med + och —, som uppstår genom att
använda Greenwich’ initialmeridian. Engelsmännen och fransmännen,
hvilkas territorier skurits af sina respektive begynnelsemeridianer,
hafva hittintills utan den ringaste svårighet funnit sig i det ostliga
och vestliga räkningssättet.
Dock är det ingalunda otroligt, att vi skulle kunna blifva vittne
till följande sällsamma fenomen, att man nämligen i Frankrike finge
eu helt förändrad åsigt om denna sak, så vida den landet skärande
meridianen ej längre vore den nationela Parismeridianen, utan i stället
den, hvilken är dragen genom det engelska Greenwich på andra sidan
Kanalen. Nationalstoltheten tyckes verkligen för tillfället lemna en
full ersättning för de obehag, som förmenas uppstå genom
dubbelräkningen.
Det bästa exempel härpå, man öfver hufvud kan tänka sig, är
det skenfagra förslag, hvilket i Washington bragtes å bane, då man
från fransk sida förklarade sig villig att antaga Greenwich’ meridian,
dock på det vilkor att denna för alla nationer gemensam vordna
fundamentalmeridian skulle betecknas med namet Hävre-meridianen,
efter den franska staden af samma namn, i hvars omedelbara närhet
den passerar. Att engelsmännen skulle kunna ingå på ett förslag,
stödjande sig på så barnsliga bevekelsegrunder, var naturligtvis
omöjligt att på allvar begära. Denna »Hävremeridian» bör i sjelfva verket
endast betraktas som ett uppkok, ett »crambe repetita» af Greenwich’
meridian.
Det andra partiet deremot hyllar den åsigten, att man, långt ifrån
att 8träfva efter att utfinna någonting nytt, bör hålla sig till det redan
befintliga och deraf utvälja det mest användbara. Nationalitetsfrågan
har intet att göra med den sanna vetenskapligheten, hvilken ju är
internationel och som borde kunna sägas hafva sin medelpunkt
öfver-allt och sin periferi ingenstädes. »Det vore i hög grad småaktigt att
förkasta någonting endast af det skäl, att det till viss grad kunde
anses utgöra en enskild nations egendom och föremålet frir dess
nationela stolthet. Hvartill skulle det gagna att söka införa någonting
alldeles nytt, när det gamla visat sig vara fullt användbart? Alla
innovationer äro oundvikligen förenade med stora kostnader, och
besvärligheter af många slag förorsakas ständigt derigenom. Man skulle
väl kunna våga hoppas, att enighet vore möjlig att uppnå, utan att
en total omkastning af bestående förhållanden derför behöfde tänkas
ega rum.»
För vår del ansluta vi oss till den senare meningen. Vi anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
