Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt ett annat förslag, med hvilket man nyligen framkommit,
vore 200 V. fr. Gr. den bästa oceaniska begynnelsemeridianen,
emedan denna linie är så beskaffad, att intet land utom Island deraf
skäres. Denna linie förekommer oss dock vida underlägsen de redan
anförda meridianerna, då den hvarken ligger ett jemnt antal timmar
från Greenwich som Struves meridian, eller skär någon i meridianens
historia ryktbar punkt på jordklotet som Perriers.
En annan mycket omtalad begynnelsemeridian är vidare den,
som är belägen 180° från Greenwich eller Greenwichs antimeridian
på andra sidan om jordklotet. Utan tvifvel förekomma särdeles många
beaktansvärda omständigheter, som tala för denna linie. Den ligger
nästan helt och hållet i hafvet, då den endast skär den glest bebodda
Tschuktscherhalfön och går genom Vanua Levu i Fidschiögruppen;
längre i söder kommer den i beröring med den bekanta s. k.
Anti-podön (179° 40’ O. fr. Greenwich). Dess fördelar bestå deri, att den
redan länge genom tyst öfverenskommelse af alla verldsomseglare och
i allmänhet den Stora Oceanen trafikerande nationer blifvit antagen
som »datumsgräns», hvarmed menas den linie, vid hvars öfverskridande
ett fartyg, hvilken tid på dygnet det än måtte vara, ändrar
veckodagens benämning och månadsdagens numrering. Denna meridian,
som framför allt med största skäl kan kallas oceanisk, har dessutom
den stora fördelen med sig, att om den väljes till
fundamentalmeridian, »Nautical Almanach» och de »Amerikanska ephemeriderna» det
oaktadt kunna användas utan all interpolation, om man endast
undantager, att 12 middagen måste utbytas mot 12 midnatten. Antages dert i 11
den sammanhängande meridianberäkningen 1°—360° (0°—359°), komma
alla tätt befolkade civiliserade land att erhålla en oafbruten
sifferbe-teckning för sina longituder, hvilken omständighet enligt mångas
mening ej kan högt nog uppskattas. Denna senare omständighet är dock
att betrakta som en bisak, då detta beräkningssätt sannolikt aldrig
kommer att allmännare användas. Linien 180° fr. Greenwich har
dock en stor mängd anhängare, hvilka till sitt förfogande hafva icke
få goda skäl, hvilka de anföra, då de föreslå att numrera
longitu-dema utgående från denna meridian.
I nära sammanhang med frågan om sist omtalade meridian står
det redan länge ifrigt diskuterade förslaget att såsom
fundamentallinie antaga tBeringsmeridianen». Härigenom skulle den fördel
vinnas, att denna linie, som utgör gränsen mellan Gamla och Nya
verl-den, skulle komma att dela jorden i tvenne af naturen sjelf så skarpt
differentierade halfklot, det östra och det vestra. Men olyckligt är,
att denna linies antimeridian råkar att skära den europeiska
kontinenten i dess mest befolkade delar, Tyskland, Schweiz och Italien, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
