- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
251

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stödda mot jorden, redo till strid. Allteftersom dessa tre närmade
sig de våra, följde den stora skaran af »maioll» långsamt efter; till
slut hunno äfven de fram till stridsplatsen.

Nu skulle envigen begynna. Tre män från vår flock trädde ut
och upptogo de tre fiendernas utmaning; under tiden förhöllo sig de
öfriga passiva.

Det är med svärd och sköld man kämpar. Den vanliga
utmanings-ställningen är: skölden i venstra handen och svärdet upprätt i den
högra, men i detsamma striden begynnes sänkes svärdet ned mot
jorden. Det är nämligen så tungt, att det först måtte föras nedåt och
så svingas uppåt, framåt och bakåt för att kunna falla tungt på
motståndarens sköld. När den ene har gjort sitt hugg, kommer turen till
den andre, och så går det vexelvis slag på slag, tills allt slutligen
ändas med, att den enes sköld klyfves af motståndarens tunga svärd
eller att han blir trött och måste gifva tappt.

Ännu medan de tre första paren hålla på, begynna samtidigt flere,
och nu gå de löst på hvarandra äfven med kastvapen; spjut,
bume-ranger och nolla-nolla falla mot sköldarna eller träffa icke, utan fara

förbi. Ett ocl\ annat spjut genomborrar en sköld, och då är den

träffade ej längre stridsduglig, utan måste förklara sig öfvervunnen.

Emellertid fortsättes svärdshuggningen oafbrutet af nya par.
Det hela går mycket oregelbundet till, somliga kämpa endast med
träsvärd, andra endast med kastvapen. Alltid fins det någon på valplatsen,
ofta 7—8 par på en gång, men det är beständig omsättning af
kämpande. Qvinnorna hopsamla vapnen, och när en kämpe har flere
dueller att afgöra, förser hans hustru honom med nya vapen till [-striden.-] {+stri-
den.+} Alla qvinnorna stå och se på striden och följa dess gång med

spänd uppmärksamhet, ty mycket gäller det också för dem, mången
byter kanske husbonde i detta ögonblick.

De gamla husfrurna taga formlig del i striden. De hålla sig
bakom de stridande; med båda händerna omfatta de sina käppar och
stöta dem hårdt i marken, på samma gång som de göra vilda
fantastiska hopp. Eggande och hetsande skrika de till männen, omringa
dem —ofta 4—5 om en man — och bära sig åt, som de vore besatta.
Männen komma mer och mer i exstas, svetten strömmar af dem, och
de anstränga sig till det yttersta. Men blir då en af dem öfvervunnen,
samla sig de gamla qvinnorna omkring honom, hålla sina käppar
beskyddande öfver honom, så att motståndarens svärd träffar dessa, i
stället för hans sköld, och så ropa de: »döda honom icke, döda honom
icke, döda honom ickel»

För att icke skrämma infödingarna hade jag satt ifrån mig mitt
gevär vid stammen af ett gummiträd, dock så att alla visste hvar det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free