Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidare, likaledes med ångare, uppför Kongos betydligaste biflod från
ven-ster, Kassai (800 km.), derefter hade han i sällskap med löjtnant C.
Uäkansson utforskat Kongos biflod Inkissi, samt frän Banana gjort en
utflygt i Mushirongerna8 förut af ingen hvit genomströfvade land, söder
om den stora flodens mynning. Efter en förd till Angola och Mossaraedes
pä Afrikas vestkust, hvilken förd med ett segelfartyg utsträcktes ända
till Kap Negro, hade frih. von S. slutligen gjort en utflygt norr om
Kongos mynning i Kakongos och Kabindas land, hvilket förut likaledes
ansetts slutet för europeer, hvarefter hemresan till Europa anträddes.
Den fors ta fråga, föredr. behandlade, var den om europeernas
handel med spritdrycker i Afrika. Häremot hade i Europa höjt sig do
lifligaste protester, hvilka äfven gjort sig hörda vid den senaste Berlin
-konferensen, der de dock strandat p& motstånd frän Tysklands sida. I
sjelfva verket vore också skriket mot handeln med bränvin i Kongo
obe-rättigadt. Negerrasen, framför allt Kongoinfödingarna, är icke mera
begifven på starka drycker än t. ex. europeerna. Missbruk af rusdrycker
förekommer naturligtvis stundom såväl i Afrika som i Europa. Den
qvantitet spritvaror, som införes till Kongo, Ur icke på långt, när så stor,
som man i allmänhet antager. Qvaliteten är ingalunda så underhaltig,
att tal med* rätta kan blifva om en »giftig soppa». Bränvinet utspädes
betydligt, innan det lemnas ut till de svarte, hvilka dessutom ej fä
till-handla sig det i obegränsad mängd, då endast en viss del (V«l af
betalningen för deras varor erlägges dermed. Kongonegcm bereder sjelf
åtskilliga drycker (t. ex. palmvin), hvarmed han berusar sig, och hvilka
äro skadligare än det sämsta europeiska bränvin, när de ej njutas
måttligt. Att tala om »bränvinets förbannelse» i Kongo är ett nonsens.
Spritdryckerna liafva icke förorsakat några härjningar bland infödingarna.
De klimatiska förhållandena derstädes äro sådana, att de fullt berättiga
till användandet af vin och spritdrycker såsom njutningsmedel. Absolut
återhållsamhet i Eqvatorial-Afrika är lika skadlig som omättlighet.
Månget menniskolif har derute räddats medels konjak, och otaliga
sjukdomsfall hafva de hvite lyckats förekomma genom dagligt förtärande af
poi-tugisiskt vin. Erfarenheten har visat, att de af missionärerna (framför
allt de katolska), som användt. dessa drycker, motstått klimatet vida
bättre än absolutisterna. Att söka intränga i det inre af de svartes
verlds-del utan kinin och konjak är det samma som att begå sjelfmord, har den
berömde Afrikaresanden lord Monteiro efter mänga års vistelse derute
npp-stält som en trossats. Det är hvarken klokt eller rätt, att de hvite afhända
sig en vara, hvilken i merkantilt hänseende är för dem särdeles vinstgifvande
och som dessutom med skäl anses utgöra en nödvändighetsvara i tropiska
klimat. Spritfrågan kan måhända äfven skärskådas från den synpunkt, att
en fullkomligt återhållsam neger säkerligen torde lättare vinnas för Islam,
kristendomens farligaste fiende, än den, som icke absolut afhåller sig frän
allt förtärande spritdrycker.
Den nästa fråga, som behandlades, var den om klimatet. Talaren
hade icke vid sin afresa kunnat få lifforsäkring, vare sig i svenskt eller
utländskt bolag. Äfven i afseende på klimatets lifsfarlighet vore dock den
allmänna meningen mycket oriktig. Den stora dödlighetsprocenten bland
Afrikare8ande vore ej i främsta rummet att tillskrifva klimatet;
oregelbundet lefhadssätt, vore den ej minst verkande dödsorsaken. Värmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
