Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste också på ett oemotsägligt sätt kunna bevisa, att detta ord icke
i äldre tid har haft någon annan betydelse, t. ex. »brons» eller »metall»
i allmänhet 1
En i sammanhang härmed stående omstäiidighet torde det dock
vara mig tillåtet att påpeka.
Silfret bar i hieroglyfskriften guldets tecken till determinativ, och
det ord, som betecknar silfver, betyder egentligen »det hvita». Guldf
erhölls från grufvor inom pharaonemas eget land, men ej silfver.
Då egypterna lärde känna det från främmande land införda silfret,
kallade de det derför »det hvita guldet». Silfret var också länge
sällsyntare och dyrbarare än guldet, hvarför det vid uppräknande af
metallerna fick hedersplatsen framför guldet. Först sedan egypterna genom
lifligare förbindelse med Asien fått större tillgång på silfver, finna vi
den nu öfliga ordningen, så att guldet nämnes före silfret. 1 2
Så vidt jag kan se, eger ett alldeles liknande förhållande rum med
koppar och jern. Jernet har i hieroglyfskriften kopparns tecken till
determinativ; och i början af Nya rikets tid nämnes vid uppräknande
af metallerna jernet före kopparn. Så är t. ex. fallet i inskrifter från
Thutmos IILs regering. I senare ’tid, under det första årtusendet före
Kristus, nämnes deremot efter de ädla metallerna först koppar och
sedan jern.3 Ett förhållande, som synes vara lätt att förklara, om
jemet först under Nya rikets period blef kändt i Egypten. Man kan
då förstå, icke blott hvarför denna metall, som användes till många
af de ändamål, till hvilka man förut begagnat koppar eller brons,
erhöll kopparns tecken till determinativ, utan -afven hvarför jernet i
början, kanske under- några århundraden, då det var sällsyntare och
dyrbarare än kopparn, nämndes före denna metall.
Vigtiga upplysningar i afseende på det nu föreliggande ämnet
erhålla vi genom det sid. 8 i den tredje frågan antydda sättet.
Grafvarnas talrika väggmålningar med deras ej sällan märkvärdigt
väl bibehållna färger framställa nämligen ofta vapen och verktyg, af
hvilka många äro röda eller gula, andra blå. Något tvifvel kan ej
1 Ed mycket nära liggande analogi härtill hafva vi i Indien, der ordet >ayas>
onder den äldre Vedatiden m&ste hafva betydt brons, ehuru det, sedan jernet kom i
allmänt h^k, öfvergick att beteckna denna metall. Den förra betydelsen har ordet
bibehållit i latinet, der det har formen ?æs>. Hj. Edgren i Nordisk tidskrift 1886,
sid. 577 och 578.
3 Lepsiue, anf. arb., sid. 49. Erman, Ægypten, sid. 618 och 611 (se not 6 der).
3 Lepsius, anf. arb., sid. 102; Brugsch, anf. arb., sid. 414 och 416.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
