Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— den är nämligen målad röd, — skaftad på samma 6ätt som
många yxor.1
Af brons voro äfven skärorna och synålarna, äfvensom speglarna,
strängarna på de harpoliknande musikaliska instrumenten, för att blott
anföra några exempel.1 2 Speglarna, som äro runda, med ett handtag
försedda skifvor, likna till formen dem vi känna från etruskiska grafvar.
Emedan vi hafva så få egyptiska bronser af känd ålder, och
emedan alla dessa äro antingen från århundradena närmast före eller
närmast efter den tid, då jernet redan .börjat användas, kunna vi ännu
icke på långt när så fullständigt, som vi skulle Önska, med fyndens
tillbjelp besvara den för fornforskare vigtiga frågan, hvilka former
tillhöra den egyptiska bronsålderns särskilda perioder. Endast
undantagsvis, såsom i afseende på yxorna fig. 13—15 och dolk fästena fig. 27—30,
kunna vi följa formernas utveckling ur hvarandra; och då vi af
drottning A’hhotep’s graf finna, att dolkar af typen fig. 29 höra till
tiden omkring år 1500 före Kristus, kunna vi af det typolögiska
sambandet draga den slutsatsen, att typerna fig. 27 och 28 höra till tiden
före midten af det 2:dra årtusendet. En interessant bekräftelse härpå
fö vi också af den omständigheten, att originalet till fig. 27 är funnet
i samma graf som den fig. 15 afbildade yxan 3 och således tofde vara
från tiden omkring år 2000, emedan yxor lika fig. 15, såsom vi sett
(sid. 27, not 4), äro afbildade på monument från den vid nämnda tid
regerande 12:te dynastien.
Om vi jemföra verktygen och ännu mera vapnen från bronsåldern
i Egypten och Europa, finna vi till vår ej ringa förvåning, att den
typologiska utvecklingen är mycket rikare i vår verldsdel, och särskildt
i det långt aflägsna Skandinavien, än i det gamla kulturlandet vid
Nilen, äfven under de sista århundradena af dess bronsålder.
Egypten kan icke uppvisa några vapen, som i formens skönhet kunna täfla
med de nordiska dolkarna och stridsyxorna. *
Detta är så mycket mera öfverraskande, som Egypten redan
omkring två årtusenden före sin bronsålders slut egde hvad Skandinavien
ej ens två årtusenden efter sin bronsålders slut hade: högt utbildad
byggnadskonst och bildhuggarkonst, samt skrifkonst. I Egypten hade
1 Lepsius, Die Metalle, pl. II, hvarifrån b&de fig. 56 och 57 firo lånade. Fig.
19 å nämnda plansch visar, huru bronsknifvar äfven användes vid h&rets afrakande
på hnfvudet
4 Lepsin8, sist anf. arb., pl. II fig. 13 (skära), 20 (spegel) och 22 (harpa).
3 D’Athanasi, Account of researches, sid. 183.
* Se t. ex. Montelius, Svenska fomsaker,fig. 108, 104, 99, 100 och 116.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
