- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 8 (1888) /
96

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jeniför den egyptiska skulpturens alster, särskild t statyerna). Det
afrikanska elementet i den egyptiska folktypen har naturligtvis
kommit frän det inre af denna kontinent, der jernåldern synes hafva
omedelbart aflöst stenåldern. 1 Hvad är då rimligare att antaga, än
att de egypter, vi lära känna vid historiens morgon, redan befunno
sig i jernåldern, en jernålder, 6om de fört med sig på sina vandringar
från det inre Afrika.

Hvad jag nu i korthet anfört om den ståndpunkt, jag intager till
frågan om egypternas förhistoriska tid, torde redan gifva vid handen,
att för mig ter sig deras framträdande i historiens ljus analogt nied
andra kunda folks; jag antager nämligen, att egypterna då lefde i
jernåldern. Detta synes mig, utom af redan antydda omständigheter,
framgå af det förhållandet, att man knappast kan tänka sig de
storartade, lika mycket om yrkesskicklighet som om en sällspord enighet
i samarbete vittnande pyramiderna tillkomna under en annan tid an
en sådan, då man känt jernets bruk. Jag vet visserligen, att den
hårdaste sten kan arbetas medelst andra metaller än jernet.
Sten-åldersyxornas skafthål visa oss, att man afven utan metaller kan
komma ganska långt i färdigheten att behandla de hårdaste stenslag.
Om sålunda en schweizisk arkeolog lyckats utan metaller borra
skaft-hål i stenyxor, eller om en dansk fornforekare varit nog skicklig att
med bronsverktyg uträtta ting, som man i allmänhet endast anser
görliga medelst jernverktyg — så böjer jag mig ödmjukt för dylika
fakta och erkänner dem såsom sådana. Hvad det deremot
vidkommer att erkänna dessa fakta såsom allmängiltiga grunder för
vetenskaplig bevisföring, så behöfver jag väl knappast erinra om den gamla
iogiska sanningen att, om det än är obestridligt, att hvad som gäller
om det hela äfven är giltigt med afseende på hvar och en af dess
delar, så är det derför icke berättigadt att med ledning af kännedomen
om enstaka delar göra en .universell slutledning om det hela. Det
är sålunda enligt min tanke i främsta rummet ett logiskt fel, när
man, såsom skett, med stöd af det faktum, att mycket hårda stenslag
någon gång kunna arbetas medelst bronsverktyg, sluter till, att
Egyptens pyramider och äldsta minnesmärken bevittnat en bronsålder, en
tid då man icke kände^ernet. Det är nog sant, att det auförda skälet
ej Ur det enda, som förebragts till stöd för antagandet af en
bronsålder i Egypten vid detta lands första historiska framträdande; meu
de öfriga skälen hafva så uppenbarligen tillkommit efter ock såsom
ett slags appendix till det nyss nämnda skälet, att i och med dettas
undanröjande, eller, om man så vill, dess reducerande till sin rätta

1 Fraiujois Lenormant, Lcs , I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1888/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free