Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och i det fallet får man icke lita på auktoritet. Det är obestridligt, att
Brngsch är en framstående man, men det är lika obestridligt, att mycket
framstående män kunna i detaljer misstaga sig. Det är icke otänkbart,
att om egyptologerna haft lika klart för sig, att denna fråga är af ofant*
ligt stor vigt, som de förhistoriska arkeologerna, de måhända skulle
hafva egnat en ännu större uppmärksamhet åt en allsidig granskning af
hvarje omständighet, som står i samband med hieroglyfernas betydelse,
och det är icke omöjligt, att de då kommit till ett annat resultat.
För att visa, huru lätt ordet- ba kunnat under gamla rikets tid
betyda brons eller metall i allmänhet, ehuru det i senare tid, liksom i
koptiskan, betydt jern, ber jag få påminna om det, som jag redan i min
afhandling anfört om motsvarande ord i Indiens språk. Under den äldre
Veda-tiden betecknade ordet »ayas* brons eller metall, men, sedan jernet
kommit i allmänt bruk, öfvergick det till att beteckna denna nya metall.
Ett högst intressant minne af den betydelse, som ordet i äldre tid hade,
lefver qvar i det faktum, att samma ord, i sin efter ljudlagarna
förändrade form »ses», ännu hos romarna betydde brons.
Hvad beträffar det nyss nämnda ordet ba, så är det ju ej gifvet,
att om det betyder himmel, egypterna vid begagnandet af samma ord för
himmel och jern, tänkt på himmelens färg; de kunna t. ex. hafva tänkt
på himmelen såsom ett metallfast hvalf öfver jorden l. Detta är
emellertid ett område, på hvilket det icke tillkommer mig att yttra mig pä
annat sätt, än genom att framkasta frågan, huruvida man kan vara fullt
såker om den ena eller andra åsigtens riktighet.
Att jemsakerna skulle helt och hållet hafva rostat bort i Egypten,
förefaller mig egendomligt, då grafvarna äro så torra, att någon
förrost-ning der ej eger rum. Det är så mycket tydligare, att rosten icke kan
hafva varit anledning till jernets frånvaro i de äldre fynden, som
föremål åf denna metall uti Egypten bibehållit sig särdeles väl i 3,000 år.
Då kunde de väl ock hafva egt bestånd i 4—5,000 år; åtminstone måste
roeten funnits qvar.
1 Att man i fr&ga om ordet ba såsom betydande än himmel, än någon metall,
ej får ligga alltför mycken vigt vid himmelens blåa fär£, framgår klarligen af
grekernas uppfattning. 1 de Homeriska sångerna säges himmelen än vara af koppar
(/cttsroc, jzoAttøtAxoc; II. 17.42«, 5.504, Od. 3.2) än af jern Od. 15.329,
17.sc«). Här kan det således ej vara på färgen man tänkt, emedan de två
metallerna jn äro af olika färg. Man har tydligen tänkt på något annat, nämligen just
det ofvan antydda. I Seiler*s Vollständiges Wörterbuch Qedichte des
framhålles också (sid. 4fe0), att de anförda biorden till himmel rättast uppfattas
«bildligt, till betecknande af det fasta, oföränderliga». Då vi nu veta, att endast
bronsen, men ej jernet, var känd af grekerna på Trojanska krigets tid, men att jernet
kom i bruk, innan de Homeriska sångerna fingo den form, i hvilken de nu föreligga,
så ir det högst sannolikt, att grekerna i äldre tid, när de endast hade brons, sade
himmelen vara af brons, men att de, sedau jernet trädt i bronsens ställe såsom den
Tanhga metallen, tänkte sig himmelen vara af, eller åtminstone böra i fasthet
jem-foraa med jern. — Under sådana förhållanden kunna vi ock vara . berättigade att
undra, huru man vet, att ordet ba i förening med öl betyder blått. Är det verkligeu
fråga om öl, synes rödt vara en naturligare får^. De målningar, der man ser
»pressning och silning af en blå vätska», kunna väl ej gerna hafva afseende på öl, emedan
ölet lika litet i forntiden som i våra dagar pressades. Dessa taflor framställa
uppenbarligen pressning af vin. Då är ock den afbildade vätskans blåa farg naturlig. —
Att accentens plats i jfaÅxti»? ej betyder något, visas deraf att den har samma plats
i joixrf? koppar.
Senare tillägg af O. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
