Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillägg tUl redogöpelsen för sammankomsten den 16 november.
I ofvanstående referat af diskussionen mellan mig och professor
Montelius har mitt anförande, på några formella ändringar och stilistiska
retöuscheringar när, fått snart sagdt samma prägel som det vid samman*
komsten den 16 november hade; i hvarje fall har något nämnvärdt
icke tillkommit deri. Min ärade motståndare har deremot ansett lämpligt
att efteråt betydligt utvidga sitt ursprungliga inlägg i diskussionen,
hvar-igenom mellan hans och mitt anförande uppstått en disproportion, som vid
ytligt betraktande kunde ingifva föreställningen, att jag inför åtskilliga
af hans argumenter står svarslös. För att aflägsna hvarje skymt af en
dylik inbillning, skall jag nu i korthet bemöta de nya »skälen».
Professor M. åberopar såsom stöd för sitt antagande att det egyp*
tiska ba först betydt »brons» och senare fått betydelsen »jero», den
be-tydelseöfvergång, som det sanskritiska ayas företer. »Under den äldre
Vedatiden betecknade ordet ’ayas’ brons eller metall (sic!), men sedan
jernet kommit i allmänt bruk, öfvergick det till att beteckna denna nya
metall», säger prof. M. Men — svaras — exemplet har ju icke sin
tillämplighet i detta fall, ty en öfvergång brons—jern i ett exempel motiveras
icke af en öfvergång metall (©liør brons) —jern i ett annat. Hos ett ord, som
betyder både metall och brons, har man goda skäl att antaga, att den
förstnämnda betydelsen är den ursprungliga. Detta bekräftas äfven af
sammanställ-tingarna hos Fick ( VergleichendesWörterbuch der Sprachen).
Icke mer befogadt är prof. M:s vädjande till de homeriska
ftdjek-tiTen xäXxeog, Øiårjoeog, såsom beskrifningar af himmelen, för att visa
att det egyptiska SUDStantivet ba »himmel» ej behöfver beteckna något
lilått. Jemförelsen är här ännu mer haltande än i nyss omtalade fall
var händelsen. Hade jemförelsen varit riktig, så skulle de homeriska
ciden representerats af SUbst&ntiYen %aXx6c, men dessa nyttjas
ej tom beteckningar för himmelen, emedan Homeros tydligen hvarken
tänkte sig himmelen vara af jern eller koppar. Att adjektiven såsom
abstrakta kunna användas som skildringar af de mest heterogena ting,
är klart, men att ett så konkret substantiv som ett metallnamn, när det
syttjas i öfverflyttad mening för att beteckna det i väsentlig grad af sin blå
ferg karakteriserade himlahvalfvet, icke nästan med nödvändighet bör tänkas
lorenadt med föreställningen »blå», det kan synas en språkman underligt.
Ått ba hekit kan betyda »blått öl», förefaller prof. M. mindre
iDtagligt. Han menar, att rödt här är en naturligare farg. Amatörer
ti »schwarzbier», skulle kanske säga detsamma om den svarta förgen.
faktiskt är, att egypterna hade en mängd olika slag af hekit. Om nu
detta ord verkligen betyder »öl» eller någon annan jäsdryck, törs jag
t n. ej yttra mig om. Huruvida det är sant, hvad prof. M. kategoriskt
påstår, att »ölet lika litet i forntiden som i våra dagar pressades», kan
;sg i denna stund ej heller yttra mig om. Eljest kan visserligen äfven
det pressade vinet uppträda under blå färg, såsom monumenten visa.
Prof. M. förklarar: »Om en hieroglyf har den ena eller andra färgen
tynes mig vara alldeles likgiltigt» och framhåller på samma gång, att
eah endast behöfver taga hänsyn till »de verkliga afbildningarna af
före-*dlen». Liksom icke hieroglyferna vore att betrakta som sådana och så
^traktades af de gamla egypterna! Förhållandet är, att hieroglyferna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
