Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällskapets förhandlingar.
Såmmankomsten den september 1889.
Ordförande: Professor G. Retzius.
Distriktsdomaren Dhruwa från Baroda höll på engelska ett föredrag
om Indien.
Efter att i några allmänna drag hafva skildrat Indien såsom en
kontinent för sig — en »mikrokosm», för att begagna talarens uttryck —
öfvergick han till en framställning af landet nr antropologisk synpunkt.
Indien vore, sade talaren, ett land af många raser och religioner,
kaster och trosbekännelser. De indiska stammarnas invandring och
bosättning föra oss årtusenden tillbaka i tiden. Tal. redogjorde härvid
for den allmännast gängse uppfattningen af de olika invandringarna till
Indien och för uppkomsten af kastväsendet.
Efter dessa invandringar bestod Indiens befolkning af arier och
icke-arier. Bland de förra särskiljas tre afdelningar: , som
representera den intellektuella bildningen; ksjatrija, krigare, och , re-
presenterande åkerbruk, industri och handel. Icke-arier voro kända under
det gemensamma namnet sudras. Men dessa fyra kaster voro ej skilda
från hvarandra genom samma oöfverstigliga gränser som i våra dagar.
Öfvergång från en lägre till en högre kast och tvärtom var i forna tider
möjlig. De beständiga striderna, den herskande oordningen bidrog
emellertid att vidga svalget mellan kasterna. De sociala och politiska
förvecklingarna gjorde brytningen fullständig. Hvad som från början endast
var ett undantag blef en regel, och skrankorna blefvo oöfverstigliga.
Derfor måste nu en född brahman i hela sitt lif förblifva brahman, och en
född vaisya i hela sitt lif en vaisya. En kristallisation af
samhällsordningen egde rum. Lif och utveckling afstannade, icke så ytterligare
delningar. De mera tänjbara kasterna, d. v. s. brahmanerna och vaisyas
eller köpmannen, voro för sig delade i 84 klasser. I sjelfva verket är
klassernas antal, exempelvis i Gujerat, den provins, från hvilken
föreläsaren var kommen, långt flere. Dessa hundratals kaster äro således den
mångdubblade återstoden af alla de gamla kasterna, och mellan alla
före-annflja de största skiljaktigheter.
Men oaktadfe dessa skiljaktigheter kunna hinduerna dock mötas på en
gemensam mark, hålla möten och sammankomster liknande denna, umgås
md hvarandra, lefva och arbeta tillsammans såsom vänner och landsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
