Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domen, som ju ur den högsta kulturmenniskans religion. Genom
lärdomar af ofvannämnda beskaffenhet skadas han derför mer än han
gagnas. Om han hjelpligt lärt sig läsa och skrifva samt fätt på sig
europeiska kläder — som ge honom utseendet af en sjåare — så
tror han sig vara en fullkomlig gentleman och jemngod med hvilken
hvit som helst. Han ser nu med förakt ned på sina olärda, men
mindre förderfvade medbroder; till kroppsarbete anser han sig för god
och söker vanligen plats som »clerk» på ett faktori, der han använder
sina kunskaper i räkna och skrifva till att göra bedrägerier i stor skala.
Undantag finnas, men de äro sällsynta, troligen icke en på tusen. Sjelf
har jag ej lärt känna mer än en neger, cn f. d. missionär i Kamerun,
hvilkens hela sätt och uppträdande var den verkligt bildade mannens;
dervid är dock att märka, att denne var född och uppfostrad i
Amerika af bildade och välmående föräldrar. I stället för att de lata
negrerna skulle lära sig arbeta vid missionen, utgå de fleste derifrån
latare än någonsin samt dertill sturska, inbiilska och med en falsk
föreställning om sin egen förträfflighet. Också hafva de s. k.
civiliserade negrerna mycket dåligt anseende på hela kusten. Vi hafva
haft så liten beröring n\ed dem som möjligt och aldrig tagit någon i
vår tjenst. De af våra grannar, som försökt sig derpå, hafva oftast
fått ångra sig.
Vid tvist mellan hvit och svart i Sierra Leone eller Accra är det
vanligen den hvite, som får betala, vare sig hun har ratt ’eller ej, ty
den svarte har i de flesta fall intet att betala med, utan sättes i
fängelse, der han fritt, d. v. s. på de hvites bekostnad, födes en längre
eller kortare tid. Ofta nog utgör fängelse för negern alls icke något
straff, utan snarare motsatsen, hvilket förklaras af hans fallenhet for
lättja och vana vid efter europeiska förhållanden dålig kost. Hela
hans fängelsetid förflyter under en maklig sömn, endast afbruten af
korta pauser för måltiderna, vid livilka maten ofta nog är bättre än
den han varit van vid hemma hos sig. Rätt allmän bland dem torde
den åsigt om fängelset vara som en dylik passagerare visade sig ega,
då han, nyss utkommen från ett 3 månaders filngelsestraff, tillfrågades
om huru han haft det och svarade: »I live in a big house, get plenty
chop, and nothing to do» (»Jag bo i ett stort hus, få mycket mat och
ingenting att göra»). Det synes alltså ej vara nog med att dessa
skälmar begå förbrytelser, de skola äfven, utan nytta för dem sjelfva, födas
på samhällets bekostnad!
På helt annat sätt går tyska guvernementet till väga. Det har
intet fängelse, utan dömer förbrytarna till allmänt arbete, hvilket, ehuru
lämpadt efter hvars och ens krafter, alltid är mycket strängt.
Sammankopplade 3 och 3 gå de i arbetet öfvervakade af en svart soldat med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
