Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka ögruppens, lika benämnda, tvenne små städer äro belägna.
Landet indelas i nio socknar eller ^arishes, nämligen Somerset,
Southampton, Warwick, Paget, Pembroke, Devonshire, Smith, Hämilton
och St. Georges. Dess befolkning utgöres af omkring 15,000 personer,
hvaraf ungefär 2/5 äro hvita och 3/5 negrer af mer eller mindre ren
ras.1 En säregen prägel får Bermuda genom den så att säga
militära stämning, som hvilar deröfver. Ireland och Boaz Island är den
engelska marinförvaltningens säte, med den berömda jemdockan och
talrika krigsskepp, hvarjemte såväl derstädes som i Hamilton och St.
Georges fördelningar af infanteri-, artilleri- och ingeniörscorpser äro
förlagda. Det är ett bidrag till Bermudas i öfrigt så måleriska tafla,
denna massa af lysande engelska uniformer, blandade med den
inhemska, färgade befolkningens sydländska utseende och
kläde-dragt. Dock det är hafvet, som skänker ögruppen dess mest
tilldragande egenskaper; det bildar dess vackra vikar och bländhvita.
sandstränder, med ypperliga badplatser i ett vatten af genomlysande
klarhet och en nästan konstant mild värmegrad, och dess yta lemnar
mellan öama och refven en vidsträckt och från kastvindar fri
segelplats för jakter och »dingys». På dess botten dväljes ett djurlif af
så rik och mångskiftande utveckling, som blott Annes i ett haf med
varma strömmar och oförsvagad salthalt.
Den nordiske resanden kan vid första annalkandet till Bermuda
tro sig se något af hemlandets kustlandskap, med dess otaliga skär
och holmar, dess djupgröna barrskog och hvita bränningar, men det
är en snart öfvergående föreställning, ty hafvets färgton är en annan
och varmare, med alla dess skiftningar i blått och grönt, och det allt
mer framträdande landet visar snart, att »Atlantens perla» har sin
säregna natur, med sin röda, gula och hvita strandlinie och
blomsterrika växtverld.
‘Bermudas »fastland», de 8—10 största öarna, som ligga i en
half-cirkel mot infartsleden från norr, äro täckta af en rik vegetation.
Karakteristiska former äro den s. k. cedern (Juniperus Bermudiana),
palmettos, Lantanaarter, oleandern, eil cactée (Opuntia vulgaris) samt
bananen (Musa Cavendishi). Här och hvar höja sig ståtliga
kokospalmer, bambos, calabashträd, »pride of India», m. fl. representanter
för Vestindiens och det amerikanska fastlandets flora. Vägarnas sidor
äro täckta af »Maiden hair», Osmunda och andra ormbunkar fylla de
fuktiga, svala dalarna i öarnas inre, och hafskustens vikar hafva fler-
1 För kunskapen om Bermudas administrativa samt ekonomiska och sociala
turhållanden hänvisas till:
The Bermuda pocket Almanack 1889. Hamilton 1889, samt
The Colonial Office List, 1889, Lond. 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
