Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Horor med motsvarande, numera så fullständigt utredda floror i
nord-polartrakterna bör vara. af ytterligt stor betydelse, ej allenast för sjelfva
botaniken, utan äfven för växtgeografien och växtbiologien och för
den geologiska lärobyggnaden i dess helhet.
Beklagligen torde man endast undantagsvis kunna påräkna att
i de basaltbäddar, af hvilka nästan samtliga antarktiska länder synas vara
bildade, finna några lager förande förstenade djurformer. Det är
nämligen föga troligt, att basaltbäddarna skulle mellanlagr&s af
kalk-eller skifferbäddar innehållande marina försteningar. Deremot känner
man, att de antarktiska basaltlagren på en del ställen innehålla
förstenade trädstammar och kollager, sparsamt åtföljda af skifferbäddar,
i hvilka man ovilkorligen bör finna växtförsteningar, såsom fallet är i
likartade bildningar på Island och Grönland. Antagligen höra dessa
lager till miocentiden, d. v. s. till samma geologiska period, under hvilken
de fiesta växtförande lager på Spetsbergen och Grönland blifvit
af-satta. Man hade då såsom bekant en rik och härlig vegetation, snarlik
det nuvarande Italiens, ända upp till polens grannskap — hurudan
hade under samma tid floran varit vid sydpolen?
Redan detta är en fråga af så genomgripande vetenskaplig
betydelse, att dess besvarande vore en riklig ersättning för en ganska’
dyrbart utrustad sydpolsexpedition. Härtill kommer insamlande af
nya iakttagelser rörande sjelfva basaltens ursprung, hvilken ingalunda
torde vara så afgjord som nutidens flesta geologer antaga. Akademiens
ledamöter känna, att jag flere gånger framhållit skäl, som tala mot
antagandet, att den lagerformiga basalten uppkommit genom
eruptioner af glödande smälta lavamassor. Jag har en gång på Grönland
sett ett fenomen, som om det blifvit fullständigt studeradt och
gran-skadt, gifvit ett kanske afgörande uppslag till frågans lösning. Jag mötte
nämligen en gång en tjock äfje- eller »mojai>-ström, som långsamt och
trögt rullade nedför en brant strandsluttning på nordöstra kusten af
Nuorsoak-halfön och tycktes komma direkt från basaltbergen. Jag hade
mycket besvär att komma öfver det af en seg massa bildade ström bältet.
Först efter hemkomsten blef jag uppmärksam på, att det antagligen är
genom en sådan massas hårdnande, som basaltføørew uppkommit. Djdika
fenomen tyckas höra till regeln i en del antarktiska länder, såsom
Kerguelens land, der de utgöra ett allvarligt hinder för . att gå från
eua sidan af ön till den andra. Här ha vi således ännu en
vetenskaplig fråga, till hvars lösning en forskningsexpedition i sy
dpolartrakterna bör kunna lemna vigtiga bidrag. Särdeles vigtigt vore det
iifven att erhålla en samling af det isstoft, som utan tvifvel måste finnas
på samma sätt spridt öfver sydpolarländernas istäcke, som t öfver
Grönlands inlandsis. Den vetenskapliga, på verkliga iakttagelser och ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
