Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särdeles vacker och lätt, egnar sig utmärkt att bearbetas och låter sig
förträffligt poleras, hvarför den är mycket eftersökt för tillverkning af
alla slags möbler, pianon, båtar och en massa andra föremål. Priset
på detta trädslag betingar i Australien 6 pund sterling för 1,000
längdfot.
Den 29^ styrde vi kosan till Kerepuna. Vi nådde denna plats på
aftonen och ankrade i Hood Lagoon (10° 5’ s. lat. och 147° 5’ ö. long.)
Denna är vid sin mynning omkring 2500 fot bred, lagunens inre del
är deremot väl 2 mil bred och 5 mil lång. Den har stor rikedom
på fisk och vattenfogel, och som den på alla sidor är omsluten af
land, erbjuder den en ypperlig hamn, skyddad för alla vindar.
Lagunens mynning med korallref på ömse sidor är något svårtillgänglig,
men genom forsigtig manövrering kan man lätt undvika farorna.
Kerepuna består af flere byar, temligen välbyggda, men
utomordentligt smutsiga och oregelbundna; ej en tillstymmelse till gator finnes.
En af dessa byar är uteslutande bebodd af fiskare. Män och
qvin-nor egna Big år ut och år in åt ingenting annat än åt sitt fuktiga
bandtverk. De hafva rymliga kanoter med mattsegel, och stora
välgjorda nät. Hvarje afton kan man se män och qvinnor begifva sig
bort i sina kanoter till de olika fiskeplatserna. De återvända tidigt på
morgonen, oftast med rikt byte. Vid soluppgången ses qvinnor bära
fisken till olika marknadsplatser bland kullarna och äfven till de
kustbyar, der folket ej är så hemma i konsten att fiska, för att utbyta sin
vara mot prydnader, frukt och grönsaker. Under dagens lopp äro
gossar och flickor sysselsatta med att torka och laga näten, att reparera
kanoterna eller bygga nya. Det är ett hamrande och kanotbrännande
dagen i ända, påminnande om lifvet och bullret på civiliserade länders
skepp8varf, ehuru af mycket primitivare art.
Dessa fiskarfamiljer bruka ej någon jord, de ega visserligen några
kokospalmer, men de få ej tillgodogöra -sig den jord hvarpå de växa.
Det berättas nämligen, att för många år sedan dessa Kerepuna-fiskares
förfäder anlände till Kerepuna från Hula och erhöllo tillstånd att slå
sig ned derstädes, men med det uttryckliga förbehållet, att de ej skulle
taga någon jord i besittning, utan i stället hemta fisk ur hafvet åt
Kerepuna-folket, hvilket i ersättning skulle skänka dem frukt och
grönsaker. På detta sätt har under flere generationer
handelsförbindelse uppehållits mellan de olika byarnas invånare.
Å andra sidan egnar sig folket i de öfriga byarna uteslutande åt
skötseln af jorden, med undantag af en och annan jagtexpedition efter
känguru och vilda svin. I krigstid deremot slå sig fiskare och
jprd-brukare tillsammans och tåga mot deh gemensamma fienden.
Kerepunas befolkning uppgår till omkring 1,500 menniskor. De
11
Ymtr 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
