Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vakt, Kabesaran, ett slags grannlåtsvakt,* som forekommer i alla större
byar derstädes och vid festliga tillfällen uppträder i landets gamla
krigsdragt och uppfor nationella dansar. Hvarje man i denna vakt bär en
egendomlig, smal, rännformig träsköld (Kedung el. Kellung),
besatt med pansar af svart eller rödfärgadt gethår eller bästtagel samt
slipade snäckskal. Två sådana sköldar förekomma i den samling
malajiska vapen, som nyligen blifvit från Lifrustkammaren öfverförda till sin
ratta plats, det etnografiska museet, och Minahassas Kabesaran får
deri-genom för oss ett särskildt intresse. Ursprungligen var denna vakt ett
slags exposition af tappra män och gamla praktvapen, for att ingifva den
besökande fruktan och aktning; numera, sedan Minahassa blifvit nästan
fullständigt kristnadt, hafva de gamla vapnen och drägterna blifvit
sällsynta och ersättas, i de fall der seden ännu bibehålies, delvis med
europeiska alster. En komplettering af en sådan gammal krigareutstyrsel
borde derför ligga museet om hjertat, medan tid ännu är.
Huru kraftigt den europeiska civilisationen griper omkring sig på
Nord-Celébes, ser man bland annat af de båda porträtten å tafi. III, fig.
3 och 4, det ena af en hyfsad ung man i oklanderlig bonjour och d:o
nedfald a skjortkragar, samt väl kammadt hår, det andra af en dam
med upplagda lockar och en klädning, som allt för väl kan vara modern
ännu i Minahassa, men väl ej varit sedd i Europa på de sista 30 åren.
Och hvilket »tamt» utseende hos detta par i jemforelse med den å
samma tafla förekommande gamla prostinnan i full ornat med
paradis-fogelfjädrar på hufvudet! Man ser redan af dessa få bilder huru
betydligt det sköna, besjungna Minahassa förändrat sig. Är det verkligen i
alla afseenden till dess fordel?
Bland typerna från Nord-Celébes förekommer en mängd andra af
stort intresse, från den opiumrökande, men dock för europeisk bildning
intresserade radjan af Gorontålo och hans medstyrande, till
representanterna for den lilla, i etnografiskt afseende synnerligen intressanta
Bantik-stammen, som bor i några byar i närheten af Manådo, men ända intill
senaste tid varit så godt som främmande för kristlig civilisation; den
blandar sig ej med de kringboende och påstår sig ha kommit dit öfver
hafvet.
Från Syd-Celébes innehåller albumet. allt för många karakteristiska
typer, för att, en redogörelse här vore möjlig. En anknytningspunkt till
våra samlingar är dock skäl att framhålla äfven här, nämligen de å tafl.
XIX: 3 och XX: 1 af bildade brynjeklädda »förfaktarna» (Pasiki) från
Syd-Celébes. Bland de från Lifrustkammaren till Riksmusei etnografiska
samling öfverförda föremålen förekommer en sådan pansarskjorta, som
bäres af dessa stridsmän. De tillverkas på Celébes; de äro svåra att
komma öfver och derför ingalunda vanliga i europeiska museer, utom
Holland; priset på stället uppgifves vara omkr- 90 kr., som väl får
anses billigt, då man besinnar att de äro konstfärdigt sammansatta af
30,000 små jernringar eller flera. Förfäktarnas uppgift är att i strid gå
främst och derigenom elda massans mod. Af stort intresse är den till
albumets text meddelade uppgiften af prof. Niemann i Delft, enligt
hvilken de tofsar af gethår, hästtagel, buffelhår eller menniskohår, som så
ofta förekomma på malajiska vapen, torde få betraktas såsom ett slags
amuletter. Åtminstone är detta fallet i distr. Tjampa på Celébes, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
