Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med: »Une person ne de la condition de M:r Magalotti å sön gré ne
va point en Suéde, aprés avoir tant voyagé, pour voir simplemeot le pay6».
G ref ve Lorenzo Magalotti — sä hette nämligen den förste af de
italienska resande, med hvilkas hittills otryckta reseanteckningar vi bär skola
sysselsätta oss. Han vistades här under sommaren 1674. Bland sina
landsmän hade han ej haft synnerligen mångå föregångare; och i sjelfva
verket var det ej så underligt, att hans ankomst äfven hos
stormaktstidens beresta svenskar väckte en*viss misstänksam förvåning. Under
Karl Xl:s regering hade Magalotti, så vidt kändt är, bland sina
landsmän endast tre efterföljare i Sverige: ahbé Bal la ti, Angelo Gabrielli
och markis Alessandro Bichi. Det är icke kändt, att de båda förstnämnda
af dessa resande efterlemnat några i skrift antecknade minnen från
sina besök i Sverige; men den sistnämnde har efterlemnat utförliga
anteckningar från sin vistelse här.1 Bichis reseskildring från år 1696,
liksom Magalottis hittills otryckt, bildar ett motstycke till denna och
förtjenar uppmärksamhet, äfven för jemförelsen mellan början och slutet
af Karl XI:s regering.
Båda dessa skildringar lemna bilder från Sveriges stormaktstid,
då det afläg8na landet i Norden, som under de stora krigen i
Tyskland, Polen och Danmark förvärfvat ett så stort rykte, väl kunde locka
främlingens* nyfikenhet. Båda dessa resande se visserligen Sverige med
den långväga främlingens ovana öga, men de egde båda sin nations
medfödda gåfva att intränga äfven i enskilda förhållanden och att hastigt
knyta förbindelser, genom hvilka upplysningar kunde stå att vinna.
Deras samhällsställning förde dem i beröring med Sveriges högsta
kretsar — hofvet, riksrådet och de främmande sändebuden. För Sveriges
politiska förhållanden egde de lifligt intresse; för déss styrelseform,
dess handel, krigs- och sjömakt redogöres utförligt i bådas berättelser.
Men derjemte egde dessa främlingar ett öppet öga för det
karakteristiska i landets seder och bruk; och för svenska läsare är ur deras
skildringar åtskilligt af intresse att hemta för odlingens historia. De
smådrag ur lifvet i Sverige, som dessa anteckningar bevara, ega i
sjelfva verket för oss större intresse än de säkerligen med ej ringa
möda samlade uppgifterna rörande politiska och statistiska förhållanden,
för hvilka andra, tillförlitligare källor nu finnas att tillgå. Huru Sverige
vid denna tid uppfattades af opartiska främlingar, som stodo på höjden
af sin samtids bildning, är alltid lärorikt att se, helst om dessa äfven
tecknat sig till minnes ett och annat ur det dagliga lifvets erfarenheter,
som häfden ej bevarat.
1 Det är ur Bichis anteckningar som vi hemtat ofvanstående uppgifter om hans
föregångare. Båda lära, liksom han, hafva tillhört Sienaslägter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
