Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förgyllningar. För att angifva full mil uppresa de i stället för en
milsten eller milstolpe två, mellan hvilka den resande far. I Östergötland
göra de på samma sätt; stolparna’äro 7 eller 8 alnar höga, och på
toppen sättes en solvisare, något som man i Sverige för Öfrigt får se vid
hvarje stuga; hvarje bonde förstår att göra dem. Vid skjutsombytena
finnes i de mera odlade provinserna på milstolpen äfven angifvet
priset för befordran till närmaste station och våglängden, beräknad i
fjerdedels mil, och detta icke endast för den allmänna landsvägen, utan
ock för ställen i närheten. På andra sidan finnas afstånden i motsatt
riktning angifna på samma sätt.»
För en resande från Italien måste de svenska småstäderna, alla
byggda af trä, förefalla oansenliga, och ej mindre allmogens boBtäder
på landet. De senare beskrifver han på följande sätt. »Dessa hus äro
af en ganska egendomlig byggnadsart. I dem uppföres endast eldstaden
af tegel, taken täckas med björkbark, och öfver det hela läggas torfvor
med gräs. Då detta grönskar om våren och sommaren, så ger det ett
utseende af en äng, som förvillar ögat, så vidt det är möjligt under
dessa, förhållanden. Eldstäderna sättas alltid i hörnet af rummet. Af
bifogade teckning (bild 1) synes, att veden icke lägges ned, utan ställes rätt
upp, och att man använder en jernlucka i spiselröret, kallad spjell,
för att, sedan lågan är släckt, stänga inne värmen, hvarigenom denna
utbreder sig i rummet. Till följd häraf är bruket af kakelugnar i
stället för spisar föga vanligt, och der det nyligen blifvit infördt,
finnas de stälda bredvid hvarandra, för att hafva både det ena och det
andra.»
Under resan genom Sverige gjorde diplomaten medi det
mångsidiga intresset äfven sina iakttagelser öfver landets, jordbruk. Han
skildrar den svenska jorden såsom »god och fruktbärande, så vidt det
är möjligt under ett så nordligt klimat. Man beräknar 7:de kornet
af utsädet; går det derunder, så anses det såsom dålig skörd. Men
platser finnas, som gifva ända till 9:de—12:te kornet, på svedjeland
ända till 20:de.» — Svedjandet beskrifves. »Det brukas här mer än på
något annat ställe, dels på grund af landets stora utsträckning, dels
derför att det är så skogbevuxet. Man tror derför allmänt, att landets
namn, Sverige, kommit af ordet svedja.I några trakter är emellertid
svedjandet förbjudet... Ehuru kornet och hafren, som skördas, äro
bra, räcker likväl icke skörden till för hela landets behof. Det felande
ersättes någon gång från Lifland och Skåne, utan att man behöfver
införa, spannmål från utlandet.» — Ett till jordbruket hörande redskap, 1
1 Ett par andra ritningar visa huru byggandet af ett trähus gick till samt
utseendet af ett hus med torftak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
