Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Om man betraktar lyxen i Stockholm, skrifver han, icke éndast
i byggnader utan med afseende på vagnar, hästar, bordets nöjen,
kostnader och omsorger vid trädgårdsanläggningar, omtanken och
nyfikenheten på franska moder och kuriositeter, användandet och
uppskattningen af, om också ej smaken för Italiens parfymer—så skulle man
kunna anse Stockholm eller, rättare sagdt, hofvet i Stockholm för en
af de mest lysande kolonier, som fransk arbetsamhet och framgång
anlagt för att lägga i dagen vårt århundrades svagheter.»
»Bland de franska bruk, som redan här funnit insteg, äro
moderna i klädedrägter. Fastän borgarfolkets qvinnor fordom buro en
särskild drägt, så är den nu så godt som förvisad utanför
Stockholm, och man ser den endast användas af ett fåtal. Konungen och
adeln hafva bildat en drägt, som utgör en blandning*af den franska
och svenska; de hafva upptagit något af landets bruk och dértill lagt
åtskilligt efter sin egen smak... Vagnarna äro alla gjorda efter franska
bruket; men täckvagnar och åkdon med två hästar få icke användas
af borgarfolket. Slädar med en häst användas mycket, och de slädar,
med hvilka man vanligen far på Mälaren, se ut såsom ritningen
utvisar (bild 4). Då brukar man binda en näsduk för munnen och hafva
björnhudar under fotterna, för att så vidt möjligt skydda sig för den
stränga kölden.»
Det för Sverige och Finland egendomliga bruk, som vi ännu
känna under benämning »finsk badstu», väckte särskildt vår resandes
uppmärksamhet. »I dessa offentliga varm bad h as ombesörja qvinnor
Öfverallt betjeningen. Dessa badhus äro beklädda med hvitt linne
och försedda med trappsteg eller britsar, på hvilka man lägger sig, allt
efter som man önskar i högre eller mindre grad utsätta sig för den
heta luften och svettas. För att förtydliga saken har jag häraf låtit
utföra en teckning» (bild 3).
»Hvad som mycket bidragit att höja svenskarna ur deras
naturliga råhetstillstånd, säger vår skildrare, är att man så allmänt egnat
sig åt studier.» Detta är ett erkännande åt 1600-talets svenska lär*
domssträfvanden, som är anmärkningsvärdt hos den i öfrigt kritiske
främlingen, sjelf en man åf vetenskaplig bildning. Åfven med den
lärda veriden i Upsala synes han hafva trädt i förbindelse, särskildt
med den bekante Upsalaprofessorn Joh. Schefferus. Vid Magalottis
afresa åtog sig denne att vara kommissionär för anskaffandet af bidrag
till storhertigens samlingar, mest af sällsynta naturföremål från Norden1.
1 Bland dylika »rarita del Nort», som M. hade gifvit i uppdrag att anskaffa,
voro äfven tvä par renar, hvilka skulle skickas till Italien, om möjligt åtföljda af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
