Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för ett eller annat ändamål. Uppsigten häröfver utöfvas af hvad som
kallas antiqvitet8-kollegium, som består af två professorer, en
sekreterare och några assessorer. Det är rikskansleren som haft denna idé
och satt den i verket1.
I samma byggnad finnes en matsal, hvarest 60 fattiga studenter
morgnar och aftnar intaga sina måltider. Deras friplatser betalas af
konungen, liksom han äfven lemnar penningebidrag för underhåll
af ytterligare 60 för en tid af omkring fem år, och detlabidrag har är
från år blifvit lemnadt, med föreskrift att penningarna skola användas
för det uppgifna ändamålet. På detta sätt uppgår antalet af studenter
vid universitetet, som underhållas af konungen eller af Vasahuset, till
120. — Adelsmännen bo antingen hos professorerna eller hafva egna
hus; de andra bo hvar de kunna och liksom man gör annorstädes.
Här finnes en anatomisk teater1 2 3, som är uppförd på taket af
universitetsbyggnaden i form af en kupol med två fönsterrader. Vidare
finnes ett boktryckeri, som likväl är högst dåligt, och ett bibliotek,
som icke är synnerligen anmärkningsvärdt, inrymdt i tre små rum.
Genom kanslerens frikostighet har hit kommit den bibeltext, som
kallas »codex argenteus» . . . Vidare finnes här universitetets ridhus.
1 Antiqvitetskollegiura i Upsala instiftades 1667. Det flyttades 1690 till Stock-
holm och egde ander namn af antiqvitetsarkivet bestånd till 1786, då omsorgen om
landets fornminnen Öfverflyttades på Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademien.
3 För svenskarnas medicinska insigter hyste Magalotti föga förtroende. Han
skrifver, att han vid ett tillfälligt illamående i Stockholm låtit »naturen hjelpa sig
sjelf, hellre än att anlita de infödda läkarena eller, rättare sagdt, de som utöfva
läkare-yrket här och som äro landets barn.» »Af infödda svenska läkare, säger han, kände
man bland folk af stånd ingen enda; blott tyskar, fransmän och holländare.» Han tillägger:
»vare detta sagdt till Sveriges heder». — Ett bref från Magalotti (tr. i hans
famigliari, I), skrifvet från Stockholm, visar dock, att Stockholms medicinska verld
ej varit honom så alldeles främmande. Det rör sig om experimenter med hvad man
i våra dagar skulle kalla vivisektion, och innehåller ett bidrag till svenska
läkarekonstens historia. Brefvet är skrifvet till författarens vän Fr. Hedi och handlar om
försök med en i Frankrike uppfunnen sårbalsam, som hastigt förmådde hämma
blodflödet. Magalotti berättar, att man i Stockholm härmed gjort de mest
öfver-raskande experimenter på hundar, äfvensom på en lifdömd fånge. Blodet stannade
genast, och såret läktes. En fransk läkare i Stockholm vid namn Boudet kände
hemligheten af denna sårbalsams sammansättning; men mot honom intrigerade i början
»tutto il collegio dei cerusici» samt »Lorman, sindaco dei medici di questa cittå».
Rikskansleren intresserade sig för experimenteraa och tog Boudets parti. Äfven
nämnas bland läkare i Stockholm »il primo medico del re Durietz» och »Speck, medico
del cancelliere olandese.» — Gustaf Låhrman, 1689 adlad med namnet Lohreman, var
1674 med. dn: och ledamot af collegium medicorum; preses i nämda collegium blef
han först 1691, d. 1694; G. F. Durietz var kongl. aridater och preses i coll. medie.,
d. 1688; Peter Specht var lifmedikus hos Karl XI och ledamot af nämda collegium,
död 1676.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
