Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i>Den så hänsynslöst behandlade adeln är, säger Bichi, ganska
stolt. Den mottager inga andra em beten, vare sig kyrkliga eller
vetenskapliga, eller egnar sig åt t. ex. läkareyrket, utan vill endast
inne-hafva sådana tjenster, som tillhöra rikets styrelse eller krigarståndet,
hvilket sistnämnda lyckas dem bättre än politiken.»
Rörande de andra samhällsklasserna säges det, att »köpmanståndet
icke utmärker sig synnerligt genom verksamhet för handel och
köpmanskap.» Presterna äro »föga kunniga och hafva ingen åsigt i den
teologiska diskussionen, då ingen tvistar med dem. Det hör till
sällsyntheterna att träffa någon, som kan tala latin; och detta kommer
sig deraf, säger den rättrogne katoliken, att alla läsa bibeln på sitt
eget språk.» Med afseende på presterskapet anmärkes vidare såsom
en egendomlighet, att de deltaga i umgängeslifvet, samt att särskildt
denna samhällsklass visar gästfrihet mot resande och främlingar.
Pre-sterekapet bär långt skägg; för att skilja sig från de andra bära
biskoparna hattar, öfverklädda med taft.
»Svenskarna, säger vår antecknare i en allmän karakteristik, som
till slut må här anföras, äro af naturen starkt och kraftigt byggda,
krigiska och vana vid mödor. Af de nordiska folken äro de det
minst klumpiga. De äro ganska vidskepliga. Adeln och de bildade
klasserna försöka att härma franska seder. De tycka ganska mycket
om att äta och dricka; särskildt tycka de om vin. Mot främlingar
äro de vänliga; de äro uppfinningsrika, händiga i mekaniska yrken,
hafva lätt att lära främmande språk samt ega ett lätt och rörligt
väsen. Vidare äro de ganska stolta och makliga.» — Karakteristiken
slutar med uppgiften, att svenskarna på grund af sitt fina och
förslagna väsen kallas för »italienarna bland germanerna» (gf Italiani
della Germania). Benämningen har väl svårligen någonsin varit
allmän, och dess grund kan väl anses tvifvelaktig; men i en italienares
mun får den väl anses såsom en hederstitel.
Alessandro’ Bichi skulle sålunda äfven häri hafva uttryckt den
välvilja för det aflägsna landet, hvilket han viaserligen fann, »piuttosto
barbaro e selvatico», men af hvars odling och seder han dock
medförde ett på det hela vänligare minne än hans mera kritiske
föregångare, Lorenzo Magalotti.
Firenze och Siena, febr. 1890. *
Med anledning af författarens vistelse i Italien har han icke varit
i tillfälle att sjelf granska en del af de italienska resandenas uppgifter
och jemfora * dem med sveDska källor. På grund af hans anvisningar
hafva derför de nödiga undersökningarna verkstälts af tidskriftens
ut-gifvare, som affattat de deraf föranledda noterna.
–––«=#>––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
