Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I vestra delen af Bataviaviken, hvareat djupet varierar mellan 9
och 21 meter, finnas talrika korallref i alla stadier af tillväxt, från det
begynnande refvet till koraliön omkransad af barrierref. Korallerna börja
i mindre kolonier att växa på stenar, i synnerhet der dessa ligga mera
hopade, såsom förhållandet ofta är med pimsten och andra vulkaniska
utkastningsprodukter, hvarpå denna trakt af jorden är synnerligen rik.
Sjelfva bottnen utgöres af dy och lera, och då korallbildningen en tid
bortåt fortgått, sjunker densamma genom sin egen och de nämda
stensamlingarnas tyngd så småningom ned i det lösa nederlaget. Samtidigt
utvidgas och starkes korallrefvets grund genom vid sidorna nedfallna
korallstyckei., snäckskal m. m., på hvilka nya korallkolonier fatta fast
fot och bygga uppåt från ett djup af 7 meter. Refvets öfre yta bibe
håller sig under den fortgående tillväxten jemn och utan några
hålig-heter eller någon bassin, ända till dess det kommit mycket nära
vattenytan. Då fortsätter korallbildningen endast vid randen, och på detta
sätt bildar sig i refvets centrum en insänkning, som vid den fortsatta
tillväxten af de periferiska delarna allt mera fördjupar sig. Skjuter så
refvet slutligen upp öfver vattenytan, är korallön (atollen) färdigbildad
med sin cirkelrunda smala landremsa och den djupa lagunen i midten.
D:r Sluiter hade bland andra korallref äfven haft sin
uppmärksamhet riktad på de i granskapet af Krakatau befintliga. Dessa
förstördes fullständigt genom det stora utbrottet 1883, då det gamla
strand-refvet betäcktes af ett ända till 20 meter mäktigt täcke af pimsten och
aska. I flere år företedde sjöbottnen bilden af en liflös öken, men 1888
och 18s9 gjorde det organiska lifvet ånyo sitt inträde på denna
förhär-jade plats. Ett nybildadt strandref, till största delen bestående af
stjernkoraller, hade sålunda det sistnämda året uppnått en bredd af en meter,
och lefvande koraller uppdraggades .rundt omkring Krakatan i stor
mängd. . E. S.
Gräshopporna pä Cypern utgöra den härliga öns största lands
plåga. De omtalas äfven i äldre tider, men det är först sedan de
skogar, for hvilka ön fordom var så berömd, börjat försvinna, som deras
härjningar börjat antaga fruktansvärda proportioner. Det är nämligen
de torra, steniga marker, hvilka nu intaga skogarnas plats, som
gräs-ho ppoma välja for att lägga sina ägg, och deras fruktsamhet är så stor,
att ett enda par beräknats efter tio år hafva en afkomma af 2000
millioner individer, äfven om endast hälften af ynglet nått full utveckling.
Den cypriska gräshoppan är en liten art (Stauronatus cruciatus), som
icke bör förblandas med den stora välbekanta stråckgräshopp&n.
I början af mars utkläckas äggen, och efter få dagar samlas de
unga gräshopporna i massor, som tåga fram i rak riktning, förta*
rande allt grönt i sin väg. Under larv- och puppstadiet, som varar*sex
veckor, sakna de vingar, och det är under denna tid, som man söker
utrota dem; att förstöra äggen har visat sig vara lönlös möda. Den på
Cypern använda utrotningsmetoden är uppfunnen af en på ön bosatt
italienare, hvilken en dag iakttog, att gräshopps värmarna, som nalkades
staden Nicosia, ej förmådde öfverstiga stadsmuren på de ställen, der denna
täcktes af ett glatt cementlag. Det på denna iakttagelse grundade
systemet är följande. Långa, omkring tre fot höga skärmar af segelduk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
