Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G& vi fr&gan närmare på lifvet och se vi dervid först på
geografens ställning såsom vetenskap, sA torde det vara ett allbekant
faktum, att geografien, lika väl øom många andra grenar af menskligt
vetande, i vårt århundrade gjort högst betydande framsteg och blif*
vit något helt annat och mera än hvad hon fordom var. Många
anledningar ha i våra dagar bidragit att höja geografien och göra den
till en af samtidens förnämsta forskningsfält. Icke nog dermed, att
epokgörande upptäckter af hittills okända delar af verlden gjorts och
fortfarande göras; icke nog dermed, att de stora kulturfolkens städse
växande kolonialvälden och allt mera utbredda handelsförbindelser
framkallat behofvet af en noggrannare kännedom af en mängd
befolknings- och naturförhållanden i skilda trakter af vår jord; sträfvandena
att bringa det nyvunna, rikhaltiga och olikartade materialet i system,
att göra det till vetenskaplig egendom, hafva i senare tider visat sig
ovanligt lifaktiga, särskild t i Tyskland, der våra dagars geografiska
forskning i teoretiskt afseende mottagit sina kraftigaste väckelser.
I Tyskland var det nämligen som den moderna geografien
grundades af Alexander von Humboldt och Carl Kitter. Der skapades
växtgeografien af den lärde Leopold von Buch. Der hafva de
geografiska studierna i senare tider till följd Oscar Peschels spirituella,
formfulländade och i hög grad lifgifvande författareskap tagit ny fart.
Peschels utnämnande till professor i Leipzig (1871) betraktas med
rätta såsom uppslaget till en ny era för den geografiska vetenskapen.
Visserligen bortrycktes Peschel redan inom kort (1875) från sin nyss
påbörjade och mycket hoppgifvande verksamhet, men den nödiga
impulsen var gifven. Flere af hans lärjungar upptogo på ett värdigt
sätt mästarens mantel, och de tyska regeringarnas intresse för saken
var väckt. Under det årtionde, som följde närmast efter Peschels död,
upprättades i rask följd geografiska lärostolar vid de tyska
universiteten, och i våra dagar har man hunnit så långt, att ingen af PreusseDS
högskolor saknar en representant för detta ämne.
Huru framstående den plats är, som Tyskland intager på det
geografiska området, torde bäst framgå af följande sififror, som jag
anför efter Herman Wagners »Geographisches Jahrbuch, 1888®, den sista
tillförlitliga och fullständiga sammanställning jag känner af hithörande
statistiska fakta. Enligt nämnda källa funnos år 1885 geografiska
lärostolar (märk väl endast i geografi) till följande antal: i Tyskland 15,
i Ö8terrike-Ungern 13, i Frankrike 4, Italien 10, Ryssland 3,
Storbritannien och Schweiz hvardera 2, i Nederländerna och Danmark
hvardera 1, men i Sverige, Norge, Portugal, Turkiet och Grekland —
ingen. Enligt samma källa funnos år 1888 i hela verlden 130
grafiska tidskrifter, deraf i Tyskland 41 eller nära Va» samt 101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
