- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 10 (1890) /
84

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skap att omfatta nonme scibile» eller vara en vetenskap om allt
möjligt, för att hon i stället må koncentrera sig på lösningen af de
problem, som stå i omedelbart samband med jordklotets organisation.
Skilnaden emellan de båda uppfattningarna består åter deri, att medan
den naturvetenskapliga skolan vill hafva det menskliga elementet, om
icke rent af uteslutet, åtminstone starkt begränsad t, vill åter den
dualistiska riktningen åt detta element medgifva en mera ingående
behandling.

Striden gäller sålunda hufvudsakligen den del af vetenskapen,
som af prof. Ratzel fått det mångtydiga namnet
och dennas omfattning. Den naturvetenskapliga skolan vill, vid sidan
af de rent geografiska problemen, af den s. k. antropogeografien blott
upptaga sådana sidor, som stå i direkt samband med jordens
naturförhållanden, såsom frågorna om mennlskorasernas och folktypernas
utbredning, menniskans direkta inflytande på jordytans ombildning
genom skogarnas uthuggande, de vilda djurens utrotande, sjöars
af-tappande, hafs sammanbindande o. s. v., eller den återverkan, som
menniskan å sin sida kan röna af naturförhållandena i vissa trakter,
såsom i söderns öknar eller polernas isregioner. Den naturvetenskap
liga skolan vill sålunda icke taga befattning med sådana frågor som
om folkens seder och bruk, hvilka hon påstår höra till etnografien, om
deras språk, hvilka hon anser tillhöra språkvetenskapen, om deras
religioner, hvilka hon hänför till den jemförande
religionsvetenskapen, eller om deras författningar och samhällsskick, som hon
hänvisar till statskunskapen och sociologien. Alla dessa element vill
emellertid den dualistiska riktningen se behandlade inom geografien,
dock endast i den mån de bidraga att karakterisera de olika folkens
kulturståndpunkt.

De båda riktningarna skilja sig också i afseende på uppfattningen
af geografiens ställning till hennes hjelpvetenskaper. Medan t. ex.
Gerland starkt betonar matematikens grundläggande betydelse för den
geografiska metoden, medan Richthofen i samma afseende framhåller
geologien, så yrkar den dualistiska riktningens representanter, att
ämnets olika delar böra så harmoniskt som möjligt behandlas, dervid
hvar för sig kan kräfva stöd af vissa hjelpvetenskaper, fysiken och
meteorologien lika väl som matematiken och geologien.

Bortsedt från tvisten om det menskliga elementets begränsning
inom geografien och från meningsskiljaktigheten om geografiens
ställ-hing till sina hjelpvetenskaper, stämma de båda riktningarna — såsom
nämdt — öfverens i frågan om geografiens frigörelse från dess forna
beroende af historien och statsvetenskaperna. De bestrida icke, att
geografien är en vigtig hjelpvetenskap åt de historiska disciplinerna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1890/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free