Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag inser emellertid till fullo, att det icke är möjligt att begära allt,
som man anser önskvärdt, ty utsigten till framgäng blefve dä högst liten.
Vetenskapernas utveckling har växt ifrån oss, och man kan icke vinna
gehör för alla deras behof, derfor att det bland allmänheten icke finnes
någon insikt i dessa vetenskaper. När professor Montelius framhöll sä*
som något förskräckligt, att en lärjunge icke visste hvar Morea var
beläget, så borde han blifvit ännu mer förskräckt derofver, att bland den
stora mängden bildade menniskor man knappt trätfar någon, som känner
geologiens mest elementära grunder. Om det är sant, att det är lika
vigtigt att känna beskaffenheten af den jord, på hvilken vi gå och på
hvilken vi lefva hela vårt lif, så måste det erkännas, att vi i kunskapen
derom stå långt tillbaka, och deröfver skäms man icke alls. Så illa står
det icke till i Tyskland.
Jag tror alltså, att om man skall ha någon utsigt att få geografien
fram såsom ett särskildt undervisningsfack, så bör den sättas i samband
med de ämnen, som dermed stå i den närmaste förening, särskildt geologien.
Hvad man för universitetets vidkommande för närvarande bör fordra är
enligt mitt förmenande en professur i fysisk geografi förbunden med
dynamisk geologi. Se vi på förhållandena i Tyskland, så finna vi, att i
Berlin Richthofen och i Wien Penck båda till en början uteslutande
varit geologer, och att de utmärkta resultat, som af dem vunnits,
framgått ur den kombination af geologi och geografi, som företrädesvis af dem
representeras.
Äfven hvad skolan angår synes mig detsamma böra gälla som
beträffande universitetet. Undervisningen i geologi är i hög grad egnad
att inverka på barnens hela ståndpunkt i teoretiskt hänseende. De
kunskaper, som bibringas dem genom att lära dera huru den jord, på hvilken
de lefva, är beskaffad och har blifvit till, gripa mäktigt in i hela deras
andliga lif och öppna för dem utsigter, som de på annat håll icke lätt kunna
förvärfva. Få veteuskaper äro i samma grad egnade att ingifva barnet
föreställning om något evigt, oändligt, upphöjdt som geologien med dess
mäktiga tilldragelser, dess långa tidsrymder; ingen vetenskap lär oss så
direkte menniskans slägtskap med hela den organiska naturen, hvars
ut-vecklingsserie är gömd i formationsseriens aflagringar. Och när vi lära
huru berg och dalar bildats, hur verldsdelar gått under och nya stigit
upp ur hafvet, så känna vi först den rätta ödmjukheten inför naturens
väldiga majestät. Och att meddela dem dessa insigter i korta, allmänna
drag är ingen svårighet; jag har sjelf försökt med bondpojkar och sett
hvilket förvånande intresse det väckt hos dem. Och det är icke blott i
teoretiskt hänseende som en undervisning i geologiens elementer är af
vigt, utan äfven i rent praktiskt hänseende. Det är nämligen rent af
häpnadsväckande huru liten insigt finnes hos allmänheten i de flesta
dithörande frågor. Hvilken praktisk betydelse har ej t. ex.
kiraska-pen om att urskilja de vanligaste malmer, och till hvilket allmänt gagn
skulle det ej vara, om t. ex. principerna för bvar man i jorden börsöka
vatten m. m. vore spridda bland folket. Hvad sjelfva undervisningssättet
beträffar, så borde det icke inskränka sig blott till boken, utan äfven
omfatta exkursioner.
Jag vill sluta med att uttala mitt tack till föredraganden och med
de modifikationer, som framgå af mitt anförande, instämma i de satser,
som af honom framstälts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
