Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dågonsin varit fullt förstådd af andra än de »vise män», som
förfärdigade redskapen, kunde opätaldt bibehållas;1 den var ej kontraband.
Polynesiern hänger segt fast vid gamla vanor, men för deras
ursprungliga betydelse kan han i vanliga fall ej längre redogöra. Jag
har sjelf varit i tillfälle att förvissa mig om huru t. ex. gamla
hedniska begrafningsbruk bibehållas, trots en florerande kristendom.
-Frågar man om anledningen till det eller det brujfet, får man
vanligen intet upplysande svar. Glömskan är en faktor. Den af många
konstnterade och i och för sig ingalunda oförklarliga obenägenheten
att för europeen yppade gamla föreställningarnas verkliga betydelse, är
en annan. Skulle derför någon i våra dagar fråga en inföding från
dessa öar, om den ornamentik jag här skildrat, har någon betydelse
och svaret blefve nej, skulle jag ej kunna tillerkänna detta svar
afgörande vitsord. Den gjorda undersökningen bör i och för sig vara
tillräcklig för att ådagalägga, att de till ytterlighet stiliserade
utvecklingsformerna af den gamla urbilden måste hafva en symbolisk
betydelse. De symbolisera, de träda i stället för sin urbild. De äro att
betrakta såsom ett slags mystisk som förtäljer och ideligen
upprepar namnet på den gudomlighet, åt hvars tjenst det med de
mystiska tecknen sirade föremålet var på ett eller annat sätt egnadt.
Det är ej första gången jag uttalar denna kanske i mångens ögon
vågade sats. Första gången det skedde, var i ett föredrag inför »la
Société des Sciences naturelles de Neuchåtel», den 21 april 1881,
ome-medelbart efter de vigtiga fynden i Miinchens och Basels museer. Det
tem ligen utförliga referatet af detta anförande 3 råkar dock att just i
denna punkt vara fullständigt missuppfattad t. Af mitt föredrag vid
vårt antropologiska sällskaps allmänna sammankomst den 24 april
1882, hvarvid frågan utförligt* behandlades, finnes intet referat. Frågan
behandlades å nyo i mitt föredrag »sur 1’art ornementaire des peuples
américains» vid 5:te amerikanist-kongressen i Köpenhamn, den 24 aug.
1883, och tillåter jag mig att ur kongressens år 1884 tryckta Compte
rendu, p. 322 anföra följande: . . . »M. Stolpe fournit un autre ex
empie, en appelant l’attention sur les ornements linéaires bien connus,
gravés pour fournir des ex-voto sur les manches des cognées en pierre
1 Såsom längre ned ses, skola alla gudabilder på Milngaia, på en enda när,
hafva varit förfärdigade af en enda man, Rori. Oro här syftas på en konstnär, som
verkligen existerat, gifver oss traditionen således en förklaring öfver det ytterligt
konstanta i stilen. En mängd föremål göra verkligen intryck af att härröra från en
och samma hand. Kanske voro ornameutikens hemligheter aldrig fullt kända af
andra än dess uppfinnare och ett fatal utvalda.
3 Ymer 18SH, p. XIII.
3 Btdletin de la Société des Sciences naturelles de Neuchåtel, 1881. T. XII.
p. 806—300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
