Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att den ifrågavarande paddeln är frän Marquesas-öama, är
otvif-velaktigt pä grund af den tungformiga förlängningen i bladets spets.
Säsom ändknapp ä Marquesas-paddlar finner man vanligen ett par
små /tAi-bilder sittande med ryggarna mot hvarandra. En paddel, som jag
erhöll i Hakaui-dalen å Nukahiva, har dock skaftets nedre ända endast
lindrigt utvidgad, tillplattad och tvärt afskuren, antagligen en modern
förenkling.
Förekomsten af en så utvecklad ornamentsdetalj, som den fyruddiga
skaftknappen, inom två så skilda områden som Hervey- och
Marquesas-öarna, förtjenar uppmärksamhet. Något vigtigare inkast mot
hänförandet af klubborna fig. 52, 54 och 56 till 6amma ursprung, Mangaia,
anser jag dock ej, att Marquesas-paddeln fig. 58 kan föranleda.
Fränd-ekapen klubborna emellan inskränker sig för öfrigt, såsom of van visats,
ej endast till knappens form.
Jag vill ej lemna ett par andra frändskapsfrågor oanmärkta. I
British Museujn förekommer en mycket egendomligt skafitad yxa af
bandjern (Inv. 5. 4. 77), signerad »Low Archipel* (Edge-Pabtington,
Pl. 14, 6). Dess ornamentik har med Mangaia-klubboma fig. 52 och
54 den likheten, att alla skarpa kanter hafva fullkomligt samma slags
inskärningar, som den förlängda piken å fig. 52 och kanterna af fig.
53 och 55, och att dessutom vinkliga bågsnitt förekomma, soqi, ehuru
annorlunda grupperade, visa rätt mycken öfverensstämmelse med dem
å fig, 53 och 55, kanske mest med bladet å fig. 54. Derjemte
förekomma rader af punkter. Denna yxa är tydligen också ett slags
votiv-yxa, ehuru skaftformen är en helt annan än Mangaia-yxornas. Dess
historia kräfver en särskild utredning, i sammanhang med andra
outredda Poumotu-frågor. Tills vidare har jag blott velat för
fullständighetens skull angifva dess tillvaro.
En annan fråga är, hvilken ställning de i många museer (London,
Leiden, Miinchen, Köpenhamn m. fl.) förekommande långa lansarna
eller klubborna af mörkt, hårdt trä, med halfmånformiga urskärningar
längs kanterna af de långa, breda bladen (jfr Edge-Partington, Pl. 6,
N:r 2—4), intaga i systemet En del af dem har i skaftets nedre ända
ett slags knapp, som närmast liknar dem å fig. 52—56, ehuru
vanligen något längre utdragen och med uddarna upprepade 2 till 4 gånger
öfver hvarandra (Leiden Inv. 16/552, 61/48 etc.). De hänföras i British
Museum till Mangaia, i Köpenhamns (Skåp 263, a) till Tonga och på
andra ställen till Poumotu-Öarna. Jag är af flere skäl mest böjd att i
detta fall hylla samma åsigt som den i British Museum rådande, men
hoppas att framdeles kunna göra denna fråga till föremål för en
särskild undersökning, ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
