Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter några dagars ytterligare jägt återvände vi uppför Rewaflo*
den, uppfriskade och solbrända.
Från Nausori lyckades jag med en annan liten ångare komma
längre uppför floden till Viria, en annan sockerplantage. Ju högre
upp man färdas, desto vackrare bli omgifningarna. Flodstränderna
bli högre, ofta branta, och bergskedjorna på ömse sidor dragas ned
mot floden. Snart ångar man emellan sakta sluttande höjder. Ben
härliga, tropiska vegetationen med palmer och ormbunksträd, små
Öppna platser odlade med jams och taro, infödingarnas byar,
kanoterna med sina besättningar sysselsatta med fiske på floden, och Bist
men ej minst den härliga fonden af blå fjälltoppar i det inre, allt
bidrager att göra taflan pittoresk och omvexlande. Här och hvar ser ’
man en europeisk hydda, antingen en nybyggares bostad eller en liten
handelsbod, hvilkens egare förser infödingarna med de enklaste europe-.
iska varor.
Vid Viria hade jag nöjet möta distriktsdomaren, en engelsman
mr Joske, som vänligt inbjöd mig att göra ett besök hos honom,
innan jag gick *längre inåt. Vi färdades tillsammans på hästryggen de
20—22 km., som* skilja hans bostad, Koruvatu, från Viria. Vägen
gick i ständiga slingringar omkring sköna kullar, genom härliga dalar
och öfver otaliga bäckar och åar. Som inga broar finnas, få hästarna
vada öfver. Vägen emellan Viria och Koruvatu är en af de få »vägar»,
som finnas på Fiji. Man får dock ej föreställa sig, att dessa vägar
äro af samma slag som hos oss. Nej, de äro på långt när ej så
storartade. Ehuru de stundom ej äro bredare än en vanlig gångstig, kan
man få fram en häst på dem, och det är ju redan ett vackert
framsteg i ett land med vild eller halfvild befolkning. På eftermiddagen
kommo vi fram till Koruvatu. Alla regeringens tjenstemän i det inre
bo i hus ,af samma konstruktion som de inföddes, och dessa hus
måste folket sjelf bygga åt sina styresmän. Infödingshusen på Fiji
äro ganska « egendomliga. Sedda på afstånd likna de kolossala
igelkottar. Hela yttersidan, såväl tak som väggar, är nämligen täckt
med ett tjockt lager af ett långt gräs eller med blad af sockerröret.
Då inan kommer dem närmare, ser man emellertid de svärtade,
om-vändt koniska ändarna af takåsen, som sticker ut ett par fot vid
hvar-dera gafveln. Dessa ändar äro ofta prydda med hvita snäckskal, och
stundom ser man äfven en guirland af snäckskal nedhängande från dem.
«
Husets inre är ganska enkelt. Väggarna, hvilka äro omkring 2—2’l2
m. höga, äro vanligen gjorda af ett slags flätverk af bambu eller grof vass,
och takresningen, äfven af bambu, hvilar på de grofya pålar, som
samtidigt utgöra den stadigare delen af väggarna. I golfvet finner manen
fördjupning, omgifven af en groft tillhuggen träram; detta är eldsta-
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
