Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammankomsten den 17 oktober 1890.
Ordförande: Kommendörkapten L. Polander.
Ordföranden belsade först sällskapets korresponderande ledamot, hr
Charles Rabot från Paris, dervid erinrande om dennes vidsträckta resor
i Lappland, på Kolabalfön, Spetsbergen och Grönland. Derefter lemna*
des ordet åt br Rabot, som på franska böll ett föredrag om sin nyss
fullbordade resa i Ryssland och vestra Sibirien.
Denna resa, hvilken utgjorde en länk i en serie forskningsferder,
som tal. sedan tio år tillbaka utfört i norra delen af Europa för
geografiska, naturhistoriska och etnografiska studier, hade tagit sin böijan i
Kasan den 19 sistlidne juni. Vägen togs derifrån uppför Volga och
Kama, der den rådande intressanta folkblandningen närmare studerades.
Utefter denna uråldriga stråkväg mellan Europa och Asien bo nu i
broderlig förening såväl segrare som besegrade från forna förbittrade strider,
såväl ryssar som tatarer, hvarjemte det så att säga etniska underlaget i
hela denna trakt utgöres af finska folkstammar. Bland dessa, för
hvil-kas indelning tal. i korthet redogjorde, ville han blott yttra sig om
tjeremisser och tjuvasjer, de enda som han haft tillfälle att personligen
iakttaga.
Tjeremi8serna skilja sig från ryssarna genom en särskild drägt, en
blus och byxor af hvitt tyg, nästan lika för män och qvinnor. Som
prydnad använda de senare dels små snäckor (Cyprsea), dels silfvermynt;
en qvinna kan ofta bära sådana på hufvudet till 20 rubels värde, hvilket
hos dem representerar en verklig förmögenhet. Tjeremisserna hafva
bibehållit sitt språk och kunna ännu, trots det att de officielt räknas
till grekisk-katolska kyrkan, sågas vara hedningar. De hafva sina
offerställen — två sådana hade tal. besökt — der .de åt sina hedniska
gudomligheter offra höns, ankor, kalfvar och får, allt efter storleken af den
ynnest de hoppas ernå, och bränna ljus som de köpa i de grekiska
kyrkorna. Tjuvasjerna, bosatta på Volgas södra strand, likna i mycket
tjeremisserna. Äfven de äro hedningar. Hos båda dessa felk hade tal.
trott sig finna spår af ett skandinaviskt inflytande; åtskilliga hos dem
brukliga husgeråd, stolar, saltkar, skedar m. m., visade alldeles samma
former och ornamenter som dem man funne i Horge. Under resans
fortsättning uppför Kama hade tal. sammanträffat med de der bosatta per
mierna, likaledes ett finskt folk, men med spår af ett skandinaviskt
inflytande, hvilket tal. antog nått dem öfver Hvita hafvet och Dvina.
Prån den lilla staden Tsjerdin hade tal. begifvit sig öfver till
Pet-sjoras floddal. Mellan ett af dennas tillflöden och en biflod till Kama
finnes blott ett smalt näs, på ryska kalladt »volok», öfver hvilket
trafiken mellan de båda floderna gått sedan urminnes tider. För att
underlätta denna anställer ryska regeringen ständigt flodrensningar, och en
köpman i Tsjerdin har för afsigt att genom anläggande af en smalspårig
jernväg tillgodogöra sig den vigtiga kommunikationsleden. För närvarande
utgöres transportmedlet på denna »volok» af slädar.
Sedan man på denna väg uppnått Petsjora, har man till hafvet en fri
vattenväg, navigabel för såväl båtar som flatbottnade ångare. Ända till
staden Ust Sjugor, en sträcka af 460 kilometer, hade tal. befarit denna flod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
