Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grand af vindarnas hastighet, luftens ringa bärkraft och äfven jämförelse*
vis stora motstånd stöta pä oöfvervinneliga svårigheter.
I jämförelse med luften har vattnet en betydande bärkraft. De
bafsströmmar, som förekomma i polartrakterna, hafva äfven en
jämförelsevis ringa hastighet. Af dessa förhållanden hade hos föredraganden upp*
stått den tanken, att man möjligen skulle kunna nå polen eller intränga
i de ännu outforskade delarna af polarområdet genom att söka
framtränga under isen. Det är lätt att visa att en undervattensbåt äfven af
ganska måttliga dimensioner skulle kunna medföra t. ex. stenkol till*
räckligt för en färd genom vattnet, exempelvis ett så stort afstånd som
från Spetsbergen och till polen samt tillbaka, om den gjorde en liten
hastighet, t. ex. 2—3 knop. Såsom drifkraft kan emellertid stenkol vid
färden under vattnet i en undervattensbåt naturligtvis icke användas,
däremot skulle man med fördel kunna begagna elektricitet. Dock
vore det väl knappt möjligt att medtaga elektrisk drifkraft i så stor
mängd, som skulle åtgå för en dylik resa. Därför finge man medföra
den elektriska drifkraften i form af accumulatorer och medelst bränn*
material under resans lopp vid bebof omladda desamma. Den massa af
vakar och kanaler, som förekomma i hafsisen skulle utan tvifvel lemna
tillräckligt tillfälle till uppstigningar till ytan icke blott för
accumulato-rernas omladdning, utan äfven för att reglera kursen och hemta frisk
luft. Naturligen måste äfven stora qvantiteter sammanpressad syrgas
och luftreningsmedel medföras. Beträffande det djup, till hvilket man
borde nedgå, så torde man redan på 10—15 meters djup kunna komma
fram; man måste likväl vara beredd på att i undantagsfall nedgå kanske
ända till 50 meter.
Utan tvifvel skulle ett dylikt experiment vara förenadt med otaliga
praktiska svårigheter; åtskilliga förutsättningar för att det skulle vara
möjligt att utföra funnos emellertid. Föredragaren framlade sitt förslag
endast såsom en studie öfver den lösning af nordpolsfrågan, som från
mekanisk synpunkt vore den mest tillfredsställande. Han förbehöll sig
likväl rättighet att eventuelt återkomma till ämnet.
Sammankomsten den 24 april 1891.
Förhandlingarna leddes af vice ordföranden professor P. G. Rosén,
hvilken öppnade sammankomsten med en helsning till sällskapets be*
skyddare H. M. konungen, hvilken jämte H. K. H. hertigen af Nerike
behagat infinna sig.
Fil. kand. Sven Hedin redogjorde för sin resa från Teheran till
Kaschgar. Tal. skildrade först sin bestigning af det väldiga
snöberget Demavend. Färden dit hade företagits i shahens svit under en
af dennes sedvanliga sommarresor^ då han med hela sitt hof drager
omkring från dal till dal. Tidigt på morgonen den 10 juli lemnade tal.
shahens läger; efter sex timmars ridt ankom han till den på 2,000 m.
höjd belägna byn Bana, där, tack vare shahens anbefallningsbref,
vägvisare erhöllos, och på 3,200 m. höjd, i omedelbar närhet till den första
snöfläcken, togs det första nattlägret. Påföljande dag, efter tolf timmars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
