Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underkastad höjningar eller sänkningar. Dessa förhållanden torde för
Skandinavien och andra länder, som genomlefvat en isperiod, innebära
én viktig betydelse och mana till iakttagelser af sådana fenomen, som
röra hafvets läge samt ismassornas rörelse och mäktighet.
3. Gradnätets fördelaktigaste riktning.
Enligt hvad som framgår af de under åren 1861 och 1864
verkställda undersökningarna rörande utförbarbeten af en gradmätning på
Spetsbergen, blefvo egentligen trenne olika riktningar för
meridian-gradnätets utsträckning föremål för undersökningen, nämligen en
riktning längs Spetsbergens vestkust, en annan midt öfver hufvudpartiet
af Vestspets bergen öfver Wijde Bay och Isfjorden till Sydkap, samt
slutligen en tredje från Sjuöarnas grupp genom Hinlöpen Strait söder ut
till Sydkap. Terrängen synes visserligen icke lägga oöfvervinneliga
hinder i vägen äfven för en triangelkedja i ost-vestlig riktning,
passande för en longitudinell gradmätning af icke obetydlig utsträckning
mellan någon punkt på vestkusten och Kung Karls land, men då någon
telegrafisk förbindelse mellan nätets ändpunkter icke utan alltför stora
kostnader kan åstadkommas, torde en sådan mätning för närvarande
vara outförbar.
Af de tre nämnda riktningarna för meridiangradnätets utsträckning
ansågs företräde böra gifvas åt den sistnämnda eller ostligast belägna
riktningen, hufvudsakligen af det skäl, att trianglarna blifva stora och
till följd däraf färre till antalet, samt sjelfva triangelpunkterna mera
lätt tillgängliga, såsom belägna i närheten af hafvet eller på Ömse
sidor af ett bredt farvatten. *
Det torde ej heller kunna bestridas, att denna riktning för
triangelnätets utsträckning är den lämpligaste, om nämligen
isförhållandena skulle blifva något så när gynnsamma för användande af ångkraft
till fortskaffningsmedel emellan de vid sund och fjärdar belägna tri*.
angelpunkterna. Då dessutom därtill kommer, att punkterna nästan
utan undantag kunna anses vara definitivt bestämda och nätet för
öfrigt har med detta läge den största .möjliga utsträckning i norr och
söder, bildar denna omständighet ett ytterligare skäl för dess
antagande.
Emellertid bör man icke förbise de svaga punkter, som vidlåda
denna föreslagna riktning för nätets framdragande på ömse sidor om
ett af ismassor ofta besväradt farvatten, och man måste vara på det
fullständigaste beredd att möta och öfvervinna de svårigheter, som
under vissa förhållanden lätteligen kunna uppstå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
