Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på arbetena. Detta förklaras hufvudsakligen därutaf, att ofta lång tid
kan fördyta, under hvilken de högre fjällens toppar, som vanligen
m&ste väljas till stationer vid de större trianglarna, äro betäckta af
moln, under det att de lägre bergshöjderna varit fullt synbara, hvar*
igenom den mellan de senare pågående mätningen under mer eller
mindre molnbetäckt himmel obehindradt kunnat fortgå.
En annan omständighet, som vid de längre afstånden ej heller bör
förbises, är svårigheten att skönja syftmärkena, i synnerhet då
syft-linien stryker nära land* eller hafsytan. Har man tillgång på heliotrop*
ljus, så möter det visserligen ingen svårighet att använda mycket stora
afstånd, men detta signaleringssätt torde dock icke ofta vara att
påräkna i de trakter, hvarom här är fråga.
Slutligen talar en tredje omständighet starkt för valet af mindre
trianglar. Vid dessa bör man nämligen kunna erhålla flere tillfällen
till kontrollsyftningar, och det ofta i sådan omfattning, att många
triangelpunkter ekulle komma att blifva obehöfliga till stationer för
iakttagelser, samt således endast behöfva besökas för upprättande af
syftmärken.
På grund af det nu anförda torde man kunna anse den
ifrågasatta sträckningen från Hekla Hook och Fanshavn öfver Vestspetsbergen
vestligt om Hinlopen Strait och Storfjorden till Sydkap hafva mycket,
som talar till sin fördel. Ja, man skulle till och med under
förutsättning, att äfven detta nät redan vore utsedt, icke tveka att gifva
denna riktning företrädet. I hvarje händelse torde allt skäl vara för’
handen att betrakta denna andra föreslagna riktning af meridiannätet
såsom ett alternativ och utrusta en blifvande expedition med fastadt
afseende på möjligheten att nödgas företaga färder af stor omfattning
på inlandsisen.
3. Om isens och de klimatologiska förhållandenas inverkan.
Väderleks- och isförhållandena komma att utöfva ett synnerligen
stort inflytande på framgången af en gradmätnings utförande på
Spetsbergen.
Detta inflytande kommer hufvudsakligen att bero dels på luftens
klarhetsförhållanden, hvilka betinga möjligheten af iakttagelsers
anställande å terrestra och celesta föremål, dels på vindens styrka och
lufttemperaturen, samt dels slutligen på hafsisens läge och rörelser
under expeditionstiden.
I ändamål att erhålla en så mycket som möjligt objektiv
föreställning om de två första af dessa moment, har jag sökt att ur de
två förnämsta serier af offentliggjorda meteorologiska iakttagelser, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
