Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a. Triangelnätets slutliga bestämmande samt förseende
med syftmärken.
Gradmätningsarbetets första och svåra uppgift vid expeditionens
ankomst till Spetsbergen blir att söka öfvertyga sig, huruvida de
föreslagna triangelpunkterna äro användbara eller ej, samt att förse
desamma med passande syftmärken. Till en början torde det ej lida
nägot tvifvel, att alla från Rossön ända till triangelsidan Chydenii
berg—Hvita berget utsedda punkter äro fullt användbara, ty på ett
eller annat sätt bör med största sannolikhet Kap Selander likasom
Foreii berg kunna bestigas för upprättande af röse. Hvad Hvita berget
beträffar, så är detsamma betäckt af ett lager af is och snö, som
möjligen kan vara af sådan tjocklek, att man antingen ser sig nödsakad
att anbringa syftmärket med sin ställning omedelbart på snö- eller
istäcket, ifall detsamma icke skulle befinna sig i för stor rörelse, eller
ock uppsöka en annan punkt i dess grannskap, som eger fastare
grundval för signalens uppsättande. Chydenii berg har visserligen icke blifvit
besökt, men med stor sannolikhet bör detsamma vara bestigligt, samt
äfven å sina ställen vara fritt från snö. Slutligen återstå de tre
viktiga punkterna å Spetsbergens två sydöstra öar, Barents land och Stans
Foreland, på hvilka det törhända kan komma att bero, huruvida man
skall blifva nödsakad att i vidrigaste fall med sidan Chydenii berg—
Svanbergs berg å Vestspetsbergen söka bereda sig en ny kedja i
meridianens riktning söder ut förbi Isfjorden ned till Keilhaus berg. Detta
torde ej heller stöta på större svårigheter än som med tålamod och
ihärdighet kunna öfvervinnas. Trianglarnas antal måste naturligen
därigenom blifva större, men detta behöfver, såsom förut är anfördt,
icke nödvändigt medföra större tidsutdräkt för observationerna, utan
möjligen tvärt om.
Hvad beträffar syftmärkenas beskaffenhet, så måste denna
naturligen komma att bero på omständigheterna, d. v. s. på afståndens
storlek, på den bakgrund, mot hvilken de synas, samt äfven på tillgång
af krafter m. m. De mest användbara syftmärken blifva cylindriska
eller koniska stenrösen af så regelbunden form som möjligt samt af
sådan höjd, som är förenligt med deras stabilitet. På de platser, där
sten finnes i tillräcklig mängd att tillgå, böra helst cylindriska rösen
upprättas, i fall stenarna besitta en form och storlek, som tillåter ett
sådant byggnadssätt; i annat fall kan man använda den koniska formen,
9om i de flesta fall bör vara möjlig, då stenstyckena icke äro alltför
små. Om man nu antager 5" vara den synvinkel, under hvilken man
beqvämt kan observera röset, så bör ett cylindriskt röse, hvars bredd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
