Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om vi sammanfatta det ofvan sagda, för så vidt det gäller det
område, som en gång varit betäekt af den skandinaviska inlandsisen,
eller med andra ord om vi lemna en öfversikt af de ställen, der
ark-tiska växtlemningar blifvit påvisade, frånsedt Bayern och Schweiz, eå
kände man före sommaren 1891 sådana från Sverige, Danmark,
Skotland, östra England (samt Devonshire), Mecklenburg. Området öster
om Östersjön var i berörda hänseende ett fullständigt terra incognita,
söder därom kände man endast de tvenne fyndorterna i Mecklenburg
(Oertzenbof och Neetzka), hvilka till på köpet ligga hvarandra helt
nära. Man kunde med visshet säga, att den skandinaviska
inlandsisen i vester och sydvest varit omgifven af en arktisk växtlighet,
och Ined all sannolikhet, att så äfven varit förhållandet i öster
och sydost. Men detta senare antagande kunde ej anses såsom
bevisad t, förrän det blifvit ådagalagd t, huruvida arktiska växtlemningar
förefunno8 äfven i de glaciala sötvattensbildningarna öster och sydost om
Östersjön. Ty vi se t. ex. i södra Grönland, att björkregionens
växtlighet finnes i omedelbar närhet af inlandsisen, medan denna längre
norr ut omgifves af den rent arktiska fioran. Och man kunde
därför tänka sig, att den östra isranden varit omgifven af en annan
vegetation än den vestra. Det var dock att gå för långt, då Drude,
med förbiseende af de fynd, för hvilka ofvan redogjorts, ville urgera
möjligheten däraf1, att verkliga skogar hade kunnat existera under
istiden, ej blott vid isens rand, utan äfven på densammas moräner,
och detta till och med i Skandinavien, ett påstående hvars
oberättigande jag redan i en särskild uppsats sökt ådagalägga1 2 3. Det var för
att komma fullt på det klara med huru förhållandet varit längre
öster ut, som jag inlemnade min ansökan om Vegastipendiet. Sedan
detta blifvit mig tilldeladt, var följaktligen min uppgift att i länderna
närmast söder och sydost om Östersjön undersöka istidens glaciala
sötvattensbildningar med afseende fäst på de i desamma inneslutna
växtleraningama. Såsom af berättelsen skall framgå, blefvo
undersökningarna utsträckta öfver ett nägot större område, enär dé räckte
från södra stranden af Finska viken till den nya
Nordsjö-Östersjö-kanalen genom Schleswig-Holstein.
Det var ursprungligen min afsikt att börja undersökningarna i
norra Tyskland och därifrån fortsätta dem i Ryssland, en plan som
dock sedermera blef ändrad. Jag fann nämligen, att den ryska litte-
1 O. Drude, Betrachtungen iiber die hypotetischen vegetationslosen Einöden im
temperierten Klimat det’ nördlichen Hemisphäre zur Eiszeit. Petermanns Mitteilungeu
1889. S. 282—290.
3 A. G. NATHORST, Bemerkungen iiber Professor D:r Drudes Aufsati:
>Betrachtungen ^ etc. Englers Botanische Jahrbucher. Bd 13. Beiblatt N:r 29, S. 58—65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
