Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
densamma. Exemplaret i Petersburgs herbarium bekräftade emellertid
nästan till visshet min misstanke, att åtskilliga såsom Populus hittills
beskrifna fossila blad i verkligen höra till Cercidiphyllum. Häroiri
torde jag på annat ställe komma att iemna ett utförligare meddelande.
Den 18 juni på aftonen reste vi från Petersburg och anlände
strax efter klockan 5 följande morgon till Wesenberg, hvarifrån vi i
vagn skulle begifva oss till Kunda cementfabrik nära Finska viken,
hvilket ställe Schmidt ansétt lämpligt för efterforskning af de arktiska
växterna. Wesenberg ligger nedanför en rullstensås, som krönes af en
präktig ruin efter ett af ordensriddarnas många slott, och där uppe
hade man en vidsträckt utsikt Öfver landskapet, hvilket här är föga
kuperadt, om man frånser rullstensåsarna, hvilka såsom höga vallar
genomdraga detsamma ooh visa en utbildning, hvartill man hos oss
får söka efter motsvarighet. Med hänseende till de lösa jordlagren
öfveren88tämmer Estlands inre delar så godt som fullständigt med
Skåne. Hafvet har aldrig betäckt desamma, och jordmånen ntgöres
företrädesvis af istidens moräner, hvilka likna Skånes krosstenslera,
om de också ej äro fullt så leriga som denna. På sina ställen går
kalkberget nära dagen, och då erinras man ora Ölands alfvar. Marken
var i dessa trakter hvit af Anemone silvestris, som just nu blommade
som bäst. Håligheterna äro upptagna af torf- och alluvialbildningar,
och det var i dem jag skulle eftersöka glacialväxterna. På en åker invid
Wesenberg syntes torf och snäckgyttja upplagda, men det stället, där de
voro tagna, var nu fylldt med vatten.
Efter att i stadens närhet hafva besökt ett tegelbruk, som
använder en rödgul skiktad lera utan fossil, reste vi med vagn till
Kunda, åtföljda af ingeniör A. Mickwitz från Reval, hvilken mötte
oss i Wesenberg. Godset Kunda tillhör baron Girard de Loncanton,
medan cementfabriken på dess mark eges af doktor 0. Liewen. Som
våra arbeten gällde den till cementberedning använda leran, togo vi
ej in hos baronen, utan på cementfabriken, hvars egare, på förhand
underrättad om vårt besök, bjudit oss hjärtligt välkomna. Egarens
bostad ligger vid kanten af en ravin, som skär igenom de kambriska
sandstenslagren, och omgifves helt och hållet af skog. Följer man
någon af gångvägarna mot norr, så öppnar sig med fens utsikt öfver
Finska viken med Högland och andra öar i fjärran. Man finner, att
man står på glintranden, eller med andra ord på kanten af den kam
brisk-siluriska platå, som utgör Estlands underlag, och som här mot Finska
viken är tvärt afskuren. Nedanför glintranden finnes ett lågland, som
delvis lär bestå äf istidens marina lerlager. Vid kusten synes en stor
mängd kolossala block, som blifvit ditförda med hafsisen.
Vi hade anländt till Kunda på eftermiddagen, och innan vi gingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
