Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komlig säkerhet veta, att de arktiska växtlemningarna måste förekomma
på en otalig mängd ställen inom ifrågavarande trakt. De voro nu
fnnna på 2 lokaler men kunde lika gerna uppsökas på 20. I
växt-geografiskt hänseende blefve dock därmed föga mera vunnet än det
man redan visste, och sedan den arktiska vegetationens forna
förekomst i dessa trakter blifvit påvisad, torde de mera detaljerade
arbetena snarast böra utföras af de inhemska forskarne, hvilka utan
tvif-vel vid på rätt sätt utförda undersökningar här skola kunna uppdaga
en stor mängd nya lokaler.
Att jag reste till Breslau kom sig däraf, att jag ville försöka
uppleta någon fyndort, belägen sydligare än de förut anträffade. Men
redan på vägen dit insåg jag, att försöket ej skulle lyckas. Alla lägre
trakter voro nämligen öfversvämmade af vatten, och såsom jag i
Breslau sedan erfor, hade det i dessa trakter regnat dagligen sedan lång
tid tillbaka. På den utfärd från Breslau, som jag företog tillsammans
med d:r G. GOrich, hindrades äfven alla undersökningar genom svårt
åskregn.
Härvarande geologer förhålla sig ännu skeptiska gent emot teorien
om den skandinaviska inlandsisen såsom direkt upphof till Schlesiens
qvartärbildningar. Så egendomligt detta än kan förefalla en nordisk
geolog, som från Skandinavien genom norra Tyskland följt den
sammanhängande moränbildningen, blir dock förhållandet mindre underligt,
om man föreställer sig undersökningarna utgångna från Breslau, där
de lösa jordlagren förete åtskilliga egendomligheter. Vid de utfärder
jag med d:r GCrich gjorde hade jag tillfälle att se dels skiktade
sand-och grusaflagringar, dels en stenig lera, hvilken enligt d:r G. skall
betäcka de förra. De skiktade grusaflagringarna innehålla mycket
nordiskt material, såsom dalasandsten, dalaporfyr, ålandsporfyr etc.,
hvilka i allmänhet sakna refflor (dock såg jag åtminstone ett reffladt
block), medan stenarna deremot ofta buro märken af vinderosion;
äfven flygsandsslipade stenar (pyramidalstenar) voro mycket vanliga, till
och med såsom stora block. Den gula steniga leran är petrografiskt
en typisk krosstenslera, men stenarna sakna äfven här tydliga refflor,
ehuru de äro afrundade. Mellan Obernigk och Gellendorf utgjordes
höjderna af denna »Geschiebelehm», genom hvilka erosionsrännorna
skurit sig ned, så att sandaflagringarna blottats i sluttningarna. Här voro
liksom förut de ofta särdeles stora blocken vittrade, utan refflor, och
• pyramidalstenar förekommo ymnigt, väl sekundärt, härstammande från
de underliggande sand- och gruslagren. I öfrigt är bildningen en
typisk krosstenslera med stora och små block utan ordning om
hvarandra i den leriga grundmassan. På ett par block trodde jag mig se
refflor, men de voro mycket otydliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
