Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upplyste mig direktören om, att fartygen ej bruka stanna i de
nordligaste kolonierna Upernivik och Proven mer än sammanlagdt en
månad. Utsikterna voro således ej stora till ett längre framträngande
i Melville bay.
Tidigt på morgonen den 17 maj lyftade Ceres, som låg vid
Toldboden i Kjöbenhavn, ankar och begaf sig ut i Öresund. Under
tämligen stark blåst med sjögång passerades Kattegat, och den 20 syntes
Lindesnäs. Nordsjön öfverfors därpå under omvexlande svaga vindar ;
först den 25 hade man hunnit förbi Orkney- och Shetlandsöarna och
kommit ut på Atlanten. I olikhet med hvad kaptenen gjort under
föregående resor öfver Atlanten, beBlöt han sig denna gång att följa,
storcirkellinien mellan Fairhill (en liten ö midt emellan Orkney- och
Shetlandsöarna) och Grönlands sydspets Kap Farewell. Detta hade
till följd, att Ceres passerade Atlanten på den för ett segelfartyg
ovanligt korta tiden af 7 dygn. Härvid bör nämnas, att ett par af de
andra grönländska fartygen, som tidigare än Ceres utgingo från
Kjöbenhavn, och som öfverforo Atlanten tre grader sydligare, blefvo uppehållna
af motvind och anlände senare än Ceres till de mellersta kolonierna.
Vid Kap Farewell mötte tät dimma och storm, hvilket föranlat
kapten Bonde att i två dygn ligga bi af fruktan för isberg. Sådana
visade sig emellertid först omkring 600 km. längre norr ut.
Först den 8 juni hade Ceres hunnit så långt upp i Davis Sound,.
att grönländska kusten, vid Godthaab, syntes. Till följd af den från
ostkusten kommande drifisen är nämligen sydkusten af Grönland
otillgänglig, oftast ända till augusti månad, och därför bruka de
nordgående fartygen nalkas land först vid Godthaab. Höga, snöklädda ^
ofta koniska fjäll syntes, och inlandsisen bildade en hvit linie mot
horisonten innanför de djupa fjordar, från hvilka den framskymtade.
Ju längre norr ut man kom långs kusten, desto högre blefvo fjällen;
de nådde i det vilda alplandskapet söder om Holstein borg sin största
höjd, nämligen 1570 meter. Därefter aftogo de åter i höjd och stega
i närheten af Egedesminde endast till 200 meter. Den 12 juni
syntes utanför Holstein borg det första isberget. Dess höjd befanns
vara omkring 40 meter, och det öfverträffade således vida dem jag
förut sett utanför Spetsbergens kuster. Följande dag syntes den lilla
koniska ön Rifkoll, och Ceres seglade i dimma fram mellan de mest
praktfulla isberg, hvarmed hafvet här uppe var öfversålladt. Ungefar
10 km. från Egedesminde varsnades två grönländare i sina kajaker.
De kommo snart ombord och undfägnades efter vanlig bruk med ett
glas bränvin och ett par skeppsskorpor, för att de skulle så fort som
möjligt ro in till kolonien med budskap om att Ceres låg utanför och
väntade på bogserhjälp. Då emellertid 7 å 8 timmar förgingo och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
