Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tasius&k, omkring 90 km. bortom kolonien, och det endast i det fall,
att vinterisen hade brutit upp. Utom konserver och förnödenheter för
ogen räkning, hvilka jag medfört frän Stockholm, uppköpte jag vid
kolonien proviant åt grönländarna för 20 dygn, bestående af kaffe med
kandisocker, samt skeppsskorpor och ärter. Jag fick läna en mindre,
ganska bred båt, i hvilken jag instufvade mina saker jämte den
försiktigtvis i lästa lådor förvarade provianten.
Ovädret, regn och storm i den ljufvaste förening, rasade hela
dagen, och jag kunde därför icke begifva mig i väg förrän kl. 9 på
aftonen den 28 juni. Man var emellertid alldeles öfvertygad om att
jag skulle komma tillbaka efter ett par timmar. Vågorna gingo
nämligen högt, och kolonibestyraren påstod, att de en gång förut vid ett
liknande tillfälle hade slungat en båt öfver den cirka 5 meter höga
smala holmen framför Upemivik.
Jag for söder om den ö, på hvilken kolonien ligger, för att komma
in på lugnare vatten. Tunga, mörka moln hängde öfver alla
fjälltoppar och borttogo utsikten. På flera ställen, där vågorna icke’slogo
med så stor häftighet mot stranden, steg jag i land för att se om
någon växtlighet fanns, men öfverallt sågos blott kala klippor eller
oerhörda stenmassor. Vid Karraön funnos en mängd flytande isberg,
som gungade på vågorna och fördes af ström och vind i nordostlig
riktning. Strax innan jag skulle gifva mig in uti det smala sundet
mellan Kagse och Niakomak, observerade jag, att ett 20 meter högt,
mycket långt isberg upptog dess mynning. Jag hade icke hunnit 100
meter ifrån det, förrän ett stycke, stort som ett litet hus, lossnade och föll
ned i vattnet och kom hela isberget att vända sig upp och ned. Detta
förorsakade fruktansvärda svallvågor, och ej utan svårighet hindrades
båten att kastas mot stranden. Då vi rott ytterligare en kilometer,
visade sig ett isberg, som bildade ett högt hvalf, och för öfrigt nästan
tilltäppte sundet. Det var icke med något större mod jag passerade
genom detta hvalf, men väl förbi det ångrade jag visst icke att så skett.
Alldeles genomblötta af regn och störtsjöar, sågo vi oss tvungna att
sätta upp tältet på ön Tartok. Men att ligga i det genomvåta tältet
och i de blöta sofsäckama var ingalunda angenämt; jag gaf därför
tillsägelse om uppbrott efter tre timmars hvila.
Som jag ej förstod grönländska språket, var det tur att kateketen
begrep några danska ord; annars hade jag ej kommit långt, emedan
de andra visade sig ganska ovilliga. Grönländarna hade inga andra
klädesplagg än de, som de buro på sig. De voro därför redan vid
dåligt lynne och ville vända om, ty de anade, att de i flera dagar
skulle få hafva på sig sina genomvåta kläder.
Kl. 6 f. m. den 29 juni reste jag vidare. Efter en stund voro vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
