Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sådana, dock att sammanväxningen här gått ännu längre, så att
mellan hvarje båge blott ett hufvud återstår. Att såsom Read betrakta
fig. 4: h som »the next step to fig. ds och således såsom stående högre
än fig. 4: d, förefaller mig typologiskt oriktigt. Jag anser fig. 4: h i
själfva verket vara en främling i den öfriga serien, ehuruväl så starka
analogier finnas mellan dennas och de öfrigas formbildning, att den
både låter inpassa sig i serien och i brist på annat kan användas som en
förklarande mellanform. Dess plats blifver dock enligt min uppfattning
alltid efter fig. 4: g, 4: E och 4: j, icke före.
Härmed må emellertid förhålla sig huru som helst, likheten
mellan figurraderna å fig. 4:j och 4:h å ena sidan och ornamenten åfig.
4: k och 4: l (inclusive fig. 46, 47 och 48 i min föregående afhandling)
å andra sidan, är så slående, att det ej kan lida ringaste tvifvel att
detta enkla ornament utvecklat sig ur och representerar en rad af
sammanvuxna mänskliga figurer. Resultatet blifver således i hufvudsak
fullkomligt detsamma, som i min föregående afhandling; skillnaden är
blott den, att själfva den typologiska utvecklingsgången genom det af
Read framlagda fullständiga materialet i viss mån fått ett annat
utseende, hvilket naturligtvis också inverkar på förklaringen af
ornamentets särskilda delar.
Ännu en upplysning hafva vi att hemta ur det af Read
offentliggjorda materialet. En jämförelse mellan fig. 48 i min föregående
afhandling och fig. 4: j i denna uppsats visar, att de upphöjda
ornamenten (förutom sicksackbanden) å Lille-idolens bredsida ej äro annat än
fyra sådana sammanvuxna figurer med hufvuden åt båda sidor, som
vi sett längs midten af fig. 4: J. Allt hvad som å afgnidningskopian
kan synas af hvarje dubbelfigurs bål, är naturligtvis blott den mest
framskjutande delen, hvilken här presenterar sig som en liten rombisk
punkt mellan de sammanhörande hufvudena och deras armrudiment.
Inom Hervey-ornamentiken torde nu ej en enda detalj återstå
oförklarad, mer än på sin höjd det ovala midtfåltet å
Tangaröa-symbolen fig. 4: a.
Read anmärker (1. c. p. 152) som en egendomlighet för de östra
polynesiska öarna, att hvarken fisk- eller fågeltyper anträffas uti deras
ornamentik, och detta oaktadt både fiskar (specielt hajen) och fåglar
notoriskt voro föremål för dyrkan. Det bör dock härvid erinras både
om den dominerande roll det, enligt Wyatt Gill, så kallade
hajtands-mönstret (nio mango) spelar i Hervey-ornamentiken, och om dess
förekomst under alldeles samma namn äfven i Marquesas-öarnas
ornamentik. 1 Fullständigt förbigången är således hajen icke. Jag vore snarare
benägen att anse, att den intager en viktigare plats, då den ingått så-
1 Jfr min afhandling I, s. 21?, 231 etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
