Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af småbilder, men jag vill ej förneka möjligheten af att sådana kol*
lektivframställningar kunna förekomma äfven å andra symboler än
Tangaröas. På frågans nuvarande ståndpunkt torde sålede9 hvarken
»TébuaJcina» eller iTerongo» kunna gifva anledning till någon
allvarsammare invändning mot mina slutsatser rörande de stiliserade
Tangaröa-idolerna. Dessa frågor tarfva emellertid fortsatta
undersökningar; jag hoppas att i det föregående hafva tillräckligt tydligt visat
åtminstone den väg, .på hvilken de till sist böra kunna fullständigt
lösas.
I en viktig principfråga måste jag skilja mig från Read. Det
gäller förklaringen af själfva företeelsen att en utveckling, eller som
Read kallar det, degradation i ornamentiken egt rum. Read jämför
den med en annan känd företeelse, den på gamla brittiska mynt
förekommande stiliseringen ända till oigenkänlighet af en klassisk förebild,
ett Apollohufvud. Liknande förvrängningar förekomma äfven på våra
guldbrakteater, af hvilka t. ex. en del tydligen ursprungligen haft
romerska mynt från 4:de århundradet till förebild. Men jämförelsen
haltar. Norra Europas efterbildare af de klassiska mönstren, hvilka»
betydelse för öfrigt antagligen ej var dem tillräckligt bekant, förmådde
icke, eller bemödade sig ej att noggrannt kopiera, och då den första
oriktiga kopian sedan i sin tur kopierades, insmogo sig nya fel, som
genom fortsatt kopiering af kopior tilltogo så att af den ursprungliga
förebilden slutligen ingenting mera återstod, utan ett helt främmande
ornament trädde i stället. Så tänker sig Read stiliseringens gång äfven på
Hervey-öarna, men förhållandena där voro dock helt andra än i den
europeiska Norden. På Hervey-öarna kopierade man ej främmande, till
betydelsen obekanta förebilder, utan urtyperna voro fullt lika inhemska
som de stiliserade formerna. Ej heller berodde förändringen af
förebilderna på bristande skicklighet hos snidaren, ty han anbragte mången gång
både den realistiska urtypen och hela serier af mellanformer, ända ned till
de mest »degraderade», på samma föremål. Detta visar tillika, att han var
fullkomligt medveten om de lägre formernas betydelse. Lika litet kan jag
gå in på Reads åsikt, då han (p. 142) säger: »The artist would
uncon-sciously lean towardB a kind of generalisation of details, which by
sav-ing his time would enable him to produce more, and naturally at a
cheaper rate». Naturfolk hafva i allmänhet visat sig vara dåliga
nationalekonomer. Tid betyder för dem föga, de ha godt om den och vanligen
bry de sig knappt om att räkna den. Att stilisera för tidsbesparings
skull, föll dem säkerligen ej in. Dessutom fruktar jag, att det hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
