Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven större stycken; sålunda hade en af uppsyningsmännen, mr Dale,
haft det nöjet att nägra veckor före mitt besök ur sin slucie upplocka
en massiv guldklimp om 850 gr. Efter att hafva besett arbetet vid
slucien följde jag mr Mackenzie uppåt dalen. En praktfullare natur
kan man näppeligen tänka sig: urskogens grönska afbruten af höga,
branta dioritklippor, skummande vattenfall, brusande katarakter och
djupa gölar af det renaste, kristallklara bergvatten, vimlande af sm&
fiskar, krabbor, besynnerliga kräftdjur och kvicka vattenödlor (Neusticurus
bicarinatus). Om man härtill lägger tropikernas solsken, papegojornas
pladder i trädkronorna samt honungsfåglar och väldiga azurglänBande
fjärilar af Morphosläktet, kan man få en svag föreställning om denna
tropiska naturs öfverväldigande skönhet. Dagen därpå besökte vi ett
berg, Alta kalladt, beläget uppåt floddalen. Från den omkring 450 m.
höga, kala bergtoppen hade man den vidsträcktaste utsikt öfver det
ändlösa skogshafvet; i norr låg landets vidsträckta löfslätt, ur hvars
gröna massor på gränsen till bergsbygden »Blå bergets» bruna hjässa
stack upp på ett afstånd af 30 å 40 kilometer. I söder åter kullar och
berg i alltjämt stigande terrasser, längst mot horisonten slutligen några
blåa, molnlika vågor — de gåtfulla Tumuchumac-bergens första
sluttningar.
Den 30 nov. lemnade jag det gästfria Montana mine för att
återvända till Berg en-Daal. Efter någon tids vistelse där, samt en kortare
rekreationsresa till Paramaribo, ansåg jag mina kunskaper i
»Taki-Taki» (negerspråket) så långt framskridna, att jag vore mogen för en
utflykt uppåt floden till aukanernas byar. Morgonen d. 17 dec. var
omsider allt färdigt, och i god tid lemnade jag Berg-en-Daal i min Hlla
corial (kanot), rodd af två negrer. Eriksen med två roddare följde i
en något större corial, lastad med proviant, bytesartiklar m. m.
Vid middagstiden uppnådde vi polisstationen Boschland, koloniens
yttersta förpost och gränsen till busknegremas område. Här mottogos
vi vänligt af den hvite polissergeanten, kokade vår middag och
fortsatte därefter färden. Redan i närheten af Boschland hade här och
hvar enstaka klippblock visat sig i den allt grundare flodens lopp.
Ofvanom stationen tilltogo de hastigt i antal, på samma gång som
flodbädden trängdes samman mellan höga lerbankar. Redan blef
strömmen kännbarare, och efter en timmes rodd visade sig vid en af
flodens krökar en tät rad af svarta, hotande klippor, mellan hvilka
vattnet bröt sig väg i forsande kaskader. Det var BroJcopondos
(Båt-kroesaren) med rätta fruktade forsar. Vi med våra lätta corialer hade
emellertid föga att frukta af »Båtkrossarens» raseri, och efter en
half-timmes hårdt arbete bland de fräsande vattenhvirflarna låg det farliga
stället bakom oss. Vi fortsatte nu färden utan annat afbrott än jakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>