Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en öken. SA mycket om busknegrerna i allmänhet. L&tom oes
nu Återvända till »Koffiekamp*.
Redan i god tid följande morgon voro vi i rörelse. Jag hade af
guvernören erhållit ett rekommendationsbref till Baku, öfverhufvud for
de fyra förenade byarna, Koffiekamp, Maripaondré, Pisjang och Krickie,
men hörde nu af dennes son, att fadern befann sig på resa uppåt
floden. Emellertid förklarade Kofflekamps egen »kapten», sedan han
låtsat läsa rekommendation88krifvel8en och mina roddare öfvertygat
honom om att jag vore en »Biggi man» (högt uppsatt person), att allt vore
»Tomåzi mfij» (mycket bra), och sedan jag blifvit presenterad för byns
»Visi-man» (trollkarl), en gammal herre draperad i ett badlakan, började
jag i »kaptenens» sällskap min rund genom byn.
Vi hade ej gått många steg, innan kyrkan och med den de sista
spåren af civilisationen försvunnit; på alla sidor omgåfvos vi nu af
busknegremas hyddor, små nätta bostäder af pinablad, hvilkas väggar
ej voro som i Berg-en-Daal löst hopade på en trästomme, utan
konstrikt flätade till sirliga mattor, täta nog att trotsa äfven Surinames
fruktansvärdaste regnskurar. Hyddorna voro af två slag: öppna, d. v. 8.
utan väggar, och slutna. De öppna hyddorna voro kokhus och utgjorde
dessutom familjens vistelseort under dagen. De slutna hyddorna, hvilkas
dörrar voro försedda med vanligen vackert snidade lås af hårdt trä
(zloto), tjenstgjorde som förvaringsrum för familjens dyrbarheter, vapen,
dukar, korgar m. m. samt till nattkvarter.
Mellan hyddorna slingrade oregelbundna sandade gångar. Här
och hvar reste sig ett tempel, ett litet, 1 å 1,5 m. högt hus, under
hvilket »guden», ett ohyggligt träbeläte, hade sin plats; offergåfvor,
bestående af tomma ginflaskor m. m., omgåfvo »guden»
Från Koffiekamp gingo vi till de Öfriga tre byarna, skilda från
hvarandra genom 5—10 minuters väg. Som man visste, att jag »gjorde
i etnografica», utbjöd man öfverallt husgeråd, vapen, kärl, obias, m. m.,
och det var med rikt byte jag återvände till Koffiekamp. Här mötte
mig ett egendomligt skådespel: en buskneger hade under en resa till
Paramaribo omkommit, och nu firades hans begrafning. Som det
emellertid varit omöjligt att föra hans kropp tillbaka till hembygden,
hade man nöjt sig med att afskära litet ull från hans hufvud, hvarpå
kroppen utan vidare ceremonier nedgräfts på lämpligt ställe. Nu skulle
emellertid den högtidliga begrafningen ega rum. Då jag anlände, var
redan ceremonien i full gång. Samtliga byns fullvuxna invånare hade
bildat en vid krets på den öppna platsen framför kyrkan. I ringens
midt stod »trollkarlen», alltjämt draperad i sitt badlakan, och framför
honom de båda likbärarna. »Liket» utgjordes af en om kr. 2 m. lång
trädstam, på hvars midt var fästad den aflidnes i hvita bomullstrådar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
