Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han på stora högtidsdagar skall uppstiga till toppen för att kalla do
troende till bön.
8&som mynt begagnas i Kong företrädesvis kaurisnåckor, men äfven
guldstoft. Handeln är mycket liflig, och en af de viktigaste
handelsvarorna är kolanöten. Denna, som allmänt tuggas i Sudan, är ett
njutningsmedel af ungeför samma verkningar som kaffe. Kolabusken
(Ster-culia) växer mellan 6* och 7’ 30’ n. br. i Worodtign och Ashan ti landet,
men ingen främling tillätes att beträda produktionsorterna, utan handeln
försiggår på områdets gränser. En annan viktig handelsvara i Kong är
saltet, som dels kommer från saltgrufvor i trakten af Timbukten, dels
från hafskusten. Vidare omfattar handeln hvarjehanda väfnader, som
tillverkas på platsen och färgas med indigo; smidesvaror, som
företrädesvis fabriceras i Tiebas land, o. 8. v.
Efter tjugu dagars vistelse i Kong vände sig Binger mot norr. Han
afsände nu tvenne svarta budbärare till Bammako, och dessa lyckades
utan svårighet uppnå sin bestämmelseort på den väg B. följt, ett vackert
intyg om den vänskap och det förtroende denne lyckats vinna hos
infödingarna.
Genom den lågt stående Bobostammens område fortsattes färden mot
det närmaste målet, Mossi-landet och dess hufvudort Wagadugu, hvars
muhammedanske herskare, NabaSanom, till en början mottog B. särdeles
vänligt. Men helt plötsligt fick denne utan synbar orsak befallning att
lemna staden och måste anträda återförden till byn Banema, där
konungens broder, nu såväl som på bortvägen, mottog den resande med synnerlig
gästfrihet. Då det visade sig omöjligt att erhålla vägvisare för en förd
öster ut till Niger, där B. velat sammanknyta sin route med Heinrich
Barths resor 1853, måste han taga vägen mot söder genom områden,
där resan ytterligt försvårades till följd af infödingarnas misstänksamhet
eller fientlighet. Först sedan man öfvergått Voltas östra källflod och
anlåndt till den af muhammedaner bebodda staden Ual-Uale, rönte de
resande ett bättre mottagande, men bär nödgades B. till följd af sjukdom
och för att låta sina tjenare hem ta krafter, dröja i 45 dagar. Öfver
Salaga och Bonduku togs nu vägen tillbaka mot vester genom trakter,
där förden ytterligt försvårades af öfversvämningar. Härunder korsades
Voltafloden på tre olika ställen, och den 5 jan. 1889 anlände B. åter till
Kong. Redan dessförinnan hade han fått underrättelse om en till hans
undsättning från de franska besittningarna vid Guineabukten utsänd
expedition, och i Kong sammanträffade han med denna, som stod under
befäl af en ung fransman, M. Treich-Lapléne. I hans sällskap togs
nu vägen utefter Komoefloden till kusten, som uppnåddes den 20 mars
1889 vid den franska besittningen Grand-Bassam.
Kapten Bingers resa hör utan tvifvel till de märkligaste, som på
senare tider utförts i Afrika. Därunder har större delen af området
mellan Niger och Guineabukten — dessförinnan en af de tre stora hvita
fläckarna på Afrikas karta — dels blifvit i flera riktningar genomrest,
dels genom inhemtande af tillförlitliga underrättelser i sina hufvuddrag
utforskadt. Bland märkligare geografiska resultat må nämnas, att Binger
ådagalagt, att de på alla kartor allt sedan Mungo Parks tid uppträdande
Kongbergen icke existera. I etnografiskt, språkligt, politiskt och framför
allt kommersiellt hänseende hafva de genomresta länderna blifvit grnnd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
