Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
diktade personligheter, som länge spökat och tyvärr ännu spöka i
historien. Med makalös djärfhet och outtröttligt arbete dref
Cecca-relli sina dikter till deras yttersta konsekvenser. För att skaffa
auktoritet åt sina falska dokumenter och lif åt sina fantasifigurer drog
han sig ej för att sammanskrifva större historiska arbeten, i hvilka
personerna uppträdde och dokumenterna om förmäldes och åberopades.
Såsom författare till dessa arbeten uppgåfvos dels nya diktade
personer, dels verkliga författare, hvilka han ansåg sig kunna utan fara för
upptäckt tillskrifva faderskapet. Dessutom visste han äfven draga
fördel af okunnigheten hos samlarna, af gamla handskrifter. Det var
modernt att hafva bibliotek och manuskriptsamlingar, men de flesta
förnäma herrar, som skattade åt detta mod, voro skäligen svaga i
kritiken och föllo lätt offer för Ceccarelli’s bedrägerier. Visste han
att någon berömd persons handskrifter voro eftersökta, var han ej sen
att tillverka ett exemplar eller att köpa något mindre begärligt
manuskript, bortskaffa den egentlige författarens namn och ditprenta den
efterfrågade ryktbarhetens. I nästa arbete han åstadkom passade han
på att åberopa sina sista förfalskningar, och sålunda omsnärjde han
efterhand hela tidens historiska litteratur med ett så tätt nät af i
hvarandra ingripande och hvarandra stödjande lögner, att ännu i dag
kritiken ej hunnit fullkomligt bortrensa allt det ogräs han sått.
I våra dagar äro förfalskningar i dylik skala lyckligtvis vida
svårare, men i slutet af 1500-talet voro de, som kunde utöfva en veten- *
skaplig kritik, för få för att vara fruktansvärda. Endast detta kan
förklara den framgång Ceccarelli länge rönte och den vårdslöshet,
hvarmed han ej fruktade att gå tillväga. Vi hafva redan t ex. sett, att
han ej ens visste när Capistranus dog, och att han i sin krönika låter
författaren datera än 1312 än 1472. Lika vårdslöst gick han till väga
vid sina andra arbeten. 1 en föregifven krönika af Lodovico
Monal-deschi, hvilken slutar 1340, omtalas t. ex. tjurfäktningar på Coliseum,
oaktadt dessa nöjen infördes i Rom först på slutet af 1400-talet, och
personer uppträda som handlande innan de verkligen voro födda, eller
som fullmogna män vid en tid då de i verkligheten voro späda barn.
Än slarfvigare var han i en annan krönika, Cronaca Dominorum de
Brunforte, hvilken han sedan låter Capistranus citera, ty arbetet
före-gifves vara skrifvet 970, men vet ändock att berätta, att en mängd
tom byggdes i Siena omkring 1300. I Monaldeschi’s krönika, som
egentligen synes hafva tillkommit för att förhärliga släkterna Colonna
och della Rovere, hvil ka författaren låter härstamma frftn två
släktingar till Nero, uppträder samme frater Rainerius från Montepulciano,
som 1312 för den då ännu ofödde Capistranus dikterade en »ystoria
miraculosa» om minoriterbröderna. Rainerius har emellertid här avan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
