Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristian Bahnson. Etnografien fremstillet i dens Hovedtræk. S:o.
Köbenhavn, P. C. Philipsens Forlag. 1892. l:ste Levering.
Den etnografiska vetenskapen saknar ej handböcker, men om man
undantager Waitz’ och Gerlands outtömliga källarbete, »Anthropologie
der Naturvölker», Peschels i vissa delar genialiska »Völkerkunde» och
Friedk. Möllers fortfarande oumbärliga »Allgemeine Ethnographie», äro
de antingen mer eller mindre föråldrade, eller hafva de aldrig kommit
att i litteraturen intaga den plats, som blott ett noggrannt vetenskapligt
förarbete, i förening med ett omsorgsfullt afvägande af hvad i en
handbok bör inrymmas, förmår bereda. Nyare arbeten finnas, som nog ega
sina förtjenster äfven de, men de hafva ej alldeles gått fria for deu på
detta område nära liggande faran att antingen vara ensidigt baserade på
någon ännu otillräckligt grundad favoritidé, eller att ntan erforderlig
kritik sammanhopa ett ej vederbörligen sofradt material.
I våra dagar, då det etnografiska intresset i de flesta kulturland
står högre än någonsin, dels på grund af de nya vidder de senare
upptäcktsresorna öppnat för forskningen, dels på grund af å bane varande
sociala frågor, hvilka för sin allsidiga belysning kräfva att ej blott den
civiliserade mänsklighetens, utan äfven naturfolkens utveckling tages i
betraktande, framträder allt kännbarare behofvet af en på nyaste
forskning byggd, objektiv framställning af folkvetenskapens nuvarande
ståndpunkt. Få torde vara så väl kvalificerade för en sådan uppgift, som
just författaren af det arbete, på hvilket uppmärksamheten härmed föstes.
I sin egenskap af mångårig assistent vid och numera närmaste chef for
det stora etnografiska museet i Köpenhamn, har inspektör Bahkson det
bästa tillfälle till de etnografiska specialstudier, som for ett arbete af
detta slag äro oundgängliga, men hvilka man eljest alltför ofta saknat
hos dem, som satt sig före att popularisera etnografien. Arbetet har
länge varit förberedt, men särskilda förhållanden vid museet hafva förut
lagt hinder i vägen för dess utförande. Efter den viktiga förändring i
det köpenhamnska etnografiska museets ställning, som i början af detta
år inträdt, hafva de förutvarande hindren bortfallit, och författaren
framträder fullt rustad för sin synnerligen tacksamma uppgift.
Arbetets hufvudsyfte är ej att vara något rent vetenskapligt arbete,
därtill är utrymmet af omkring 60 tryckark allt för knappt tillmätt,
utan att gifva en populär framställning af etnografien; men man märker
öfverallt redan i detta första häfte den mogne vetenskapsmannens
omsorgsfulla kritik af det befintliga materialet och säkra blick för hvad
som i ett sådant arbete bör ingå eller måste utelemnas.
Arbetet kastar sig in medias res och börjar omedelbart med en
skildring af australierna, hvilken upptager hela detta första häfte. En
allmän inledning är skrifven, men kommer — antagligen af
förläggare-hänsyn — att först i något följande häfte meddelas. Detta är onekligen
en förlust, då just inom en så ung och ännu ej fullt metodiskt utvecklad
vetenskap som etnografien, en förutgående öfversikt är väl behöflig, för
utredande på förhand af de begrepp, med hvilka hela den följande
framställningen rör sig.
Framställningen af australierna redogör först för denna folkgrupps
omfång, folkets fysiska och psykiska karakter, klädedräkt, kroppens
utsmyckning, bostaden, husgerådet, lifsmedlen, lefnadssättet, vapnen, far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
