Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingick p& min uppmaning i folkets, om vi så få säga, religiösa orden,
»ekalén», hvilket kostade en mängd varor och getter, samt gifte sig med
en Itokiqvinna; äfven språket, som betydligt skiljer sig från
Balundu-dialekten, var han snart fullkomligt mäktig och betraktades därför
nästan som en medlem af stammen — men det oaktadt kunde han
ej locka ur folket deras handelsvägar. Detta visar hvilka svårigheter
som möta vid försök att tränga till det inre, äfven då väpnadt
motstånd från de inföddes sida ej kommer i fråga. Jag hade visserligen
kunnat fånga en Itoki- eller Biokoman och tvungit honom att visa
mig vägen, men ville ej använda ett så våldsamt medel, då det ej
var absolut nödvändigt för mig att komma inåt landet just då; jag
föredrog därför att afbida ett gynnsamt tillfälle eller åtminstone vänta
till nästa torrtid.
Mot slutet af året fick jag i min tjenst en Isangilli-man, som en
tid handlat i Ngolo-landet och kände en väg dit från Ndian. Jag var
just då sysselsatt med anläggandet af ett faktori vid Ndianflodens
vattenfall och beslöt genast göra en liten rekognoscering inåt Ngolo for
att lära känna vägen och därigenom kunna återvända dit när helst
jag önskade. Mot rik betalning och löfte om att få varor på kredit
att därmed handla i öfre Ngolo förmådde jag Isangillikarlen att visa
vägen. Utom vägvisaren och tolken Kalla medtog jag endast 6
kru-män som bärare. Alla man voro beväpnade med mausergevär. Hela
packningen bestod endast af fyra mansbördor. Jag medtager alltid på
mina resor så litet bagage som möjligt och har vanligen dubbelt så
många man som bördor; därigenom vinnes den fördelen, att marschen
går lätt och ledigt, och man eger större förmåga af försvar i händelse
af fientligheter. Packningen består af kläder för mig till ombyte
samt tyg, tobak och andra varor för inköp af proviant och betalning
af vägvisare. Af matförråd medföras endast några dussin biscuits,
litet socker och kakao; öfrig proviant medtages ej, ty så väl jag som
mitt folk äta den föda, som kan köpas i hvarje by och vanligen
består af plantaner, yams eller koko och kött af get, får, höns, antilop
eller annat vildt. Detta tillagas vanligen med palmolja (s. k.
»palm-chop»), och som ingen omvexling erbjudes, blir det i längden tröttande,
men jag är van därvid, och färderna räcka vanligen icke längre än
två å tre veckor, så att man står godt ut med dieten. Tält och bädd
medföras ej heller, ty nattqvarter tages alltid i en by, hvarest man
kan erhålla ett eller ett par hus till sin disposition.
Vid ankomsten till den by, där man skall öfvernatta, är tolkens
första uppgift att skaffa nattqvarter, hvilket vanligen tages hos
höf-dingen, dels emedan han skulle känna sin värdighet sårad af att man
toge in hos någon annan, dels därför att han i de flesta fall har större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
