- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 12 (1892) /
146

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den af den framför oes liggande djupa dalen, från hvilken stigningen
till byn på andra sidan var minst 400 meter.

Efter en kort rast satte vi oss åter i marsch och började genast
nedstigandet, först långsluttande, därpå allt brantare. På dalens bot*
ten brusade en stor bäck, Narue, åt NNO, vid vadstället upptagande
en mindre bäck från SV. Vi öfvergingo bäcken, och nu började
uppstigandet. Härifrån ända till byn på bergets topp utgjorde vägen
en enda backe eller rättare en följd af backar, den ena brantare än
den andra. På många ställen måste man bokstafligen klättra på
händer och fötter, påminnande om hur man som barn hemma i
Sverige klättrade omkring på branta klippväggar sökande efter
fågelbon. Wokomia och jag gingo som vanligt sist, en af de ofvanför oss
klättrande, en vid bergsvandringar ovan kruboy, halkade och höll
på att förlora fotfästet, hvilket föranledde den skämtsamme Wokomia
att på sin brutna engelska tillropa honom: »Håll fast, inte falla ned,
döda massa och mig». För mitt trötta folk hade det varit omöjligt
att komma upp, om de haft tunga bördor, men dessa hade under färden
genom Ngolo smält ihop, så att de nu voro mycket lätta, och som de
endast. voro fyra, var det tre man om hvarje att omvexlande bära
dem. Från början hade vi haft 6 mansbördor, 4 blecklådor och 2
packor med tyg och tobak, men sedan förrådet i blecklådorna betyd*
ligt minskats, öppnades packoma, och deras innehåll fördelades på
lådorna. Efter många raster, mycket pustande och svettande kommo
vi slutligen upp och intågade i byn, som upptog en lång sträcka af
bergskammen.

Byn var mycket oregelbundet byggd, gatan var på flera ställen
afbruten, och i midten af byn stodo husen i tre rader i stället för
två. Jag räknade till 130 hus, af hvilka minst Vs voro runda. Detta
var den högsta punkt af Rumbiberget jag uppnått; dess höjd öfver
hafvet uppskattar jag till 1,400 meter. Palmer funnos naturligtvis
icke, och plantanema, som växte omkring byn, sågo tvinande ut och
gåfvo föga frukt, men utmärkt koko förekom däremot i stor mycken*
het liksom i byarna på Kamerunberget. Vacker boskap, får och getter
fanns i riklig mängd.

På tillfrågan svarade folket, att någon hvit man aldrig förr varit
hos dem, ej heller i någon af byarna i närheten, men de hade mycket
hört talas om en hvit man, som bodde i Balombi vid den stora sjön
och som gått inåt landet med en stor mängd beväpnadt folk för att
kriga. Denne var d:r Zintgraff, som en lång tid bott vid Elefantsjön
och några månader före mitt besök i Bokua begifvit sig in till ^Bali
med flere hundra man.

Jag hade icke suttit länge i höfdingens hus, förrän några unga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1892/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free